Sida 112
Minnen från Medeltiden
112 Man prisar Reformationen och den andeliga frihet, som ur den utgick, men man får ej begå en orättvisa och underkänna det omätliga inflytande, som den katolska kyrkan gentemot medeltidens barbarism utöfvat på den andliga och materiella odlingen inom vårt land. Man talar om papismens öfverdåd och klosterväsendets förfall, men man får ej glömma, att det var det katolska presterskapet, som sådde bildningens frö i svensk jord, och att det Var inom klostermurarna, som den späda plantån fick sin första vård och näring. Hvad Riseberga kloster beträffar, så kunna vi vara förvissade, att äfven det verkat godt i många riktningar för den aflägsna landsort, der det varit beläget, ehuru vi nu icke förmå serskilja frukterna af klostrets enskilda verksamhet från det, som kyrkan i sin helhet uträttat. — På samma sätt är det med klostrets historia. Hela dess lif var ett uttryck af kyrkans allmänna lif, och dess historia låter sig svårligen skiljas från den svenska medeltidskyrkans historia. — Vår skildring af klostrets öden har derföre icke kunnat blifva annat, än några spridda drag, dem vi nu afsluta med en förteckning 18) på alla de gods, Riseberga egde, när Gustaf I, på grund af Vesterås recess, för sista gången öppnade klostrets portar. I Nerike: Boos rättaredöme: 51 landbönder, 1 qvarn och 1 humlegård. Knista socken: 1 gård i Knista by, 2 i Boo, 3 i Gysta, 3 i Tjugesta och 1 i Skorffatorp (P). Edsbergs socken: 1 gård i Aåslatorp, (Blankholmen), 1 gård i Stäringe, 1 i Qvisserud, 1 i Vägen, 1 i Backen, 4 i Härfvesta, 1 i Egelsta, 1 i Logsjö (”med 1 homlegård”), 1 i Velanda, 1 i Lund, 1 i Träda, 1 i Kexle, 1 i Binninge, 1 i Via, 1 i Löten, 2 i Edsbergs by, 1 i Snarvi, 1 i Ronntorp, I i Solberga, 1 i Kälkesta (u. v. prestgården), 3 i Frösvi, 3 i Akraby samt Backa qvarn. Qvistbro socken: 1 gård i Gropen, 1 i Ljungstorp, 2 i Boda (Ribboda ?). 18) Kammar-Archiv. Sign. Södermanland, 1552, N:o 5: ”Arliga Räntan af Risbärga Clösters landbor, boendes i Närike, Wermeland, Westergiötland, Östergiötland och opåå Öland. — Dessa efterskrifna gods hafva legat till Risberga Clöster”. — Huruvida den här förekommande indelningen i rättaredömeu fanns på den tiden, godsen lydde under klostret, eller oin indelningen är en åtgärd af Gustaf J:s förvaltning efter godsens iudragning till kronan, kan icke afgöras, ehuru det förra icke är otroligt.
Källa: Project Runeberg ·
