Sida 106
Prinsessan med långa näsan. Poem af Zéro (efter Oehlenschläger). Med illustr. af G. Wahlbom
Så hvit som snö, så kall som is, låg sultan, Nadir tårar gjuter; men Dalomor i paradis profetens alla fröjder njuter.
Sig sonen tröstar, spaden tar och vandrar hän i natten klar, der källans flöd i bäcknet rinner.
Han gräfver, djupt ett hvalf han finner;
han öppnar det — o måne, skin! der står ju, tungt, ett silfverskrin.
Källa: Project Runeberg ·
Sida 39
Sida 39
Sida 40
Sida 40
Sida 41
Sida 41
Sida 42
Sida 43
Sida 43
Sida 44
Sida 44
Sida 45
Sida 45
Sida 46
Sida 46
Sida 47
Sida 47
Sida 48
Sida 48
Sida 49
Sida 49
Sida 49
Sida 50
Sida 50
Sida 51
Sida 51
Sida 52
Sida 52
Sida 53
Sida 53
Sida 53
Sida 54
Sida 54
Sida 55
Sida 55
Sida 56
Sida 56
Sida 57
Sida 57
Sida 58
Sida 58
Sida 59
Sida 59
Sida 60
Sida 60
Sida 61
Sida 61
Sida 62
Sida 62
Sida 62
Sida 85
Sida 86
Sida 95
Sida 96
Sida 102
Sida 105
Sida 106
Sida 107
Sida 109
Sida 110
Sida 113
Sida 114
Sida 116
Sida 119
Sida 120
Sida 144Ett levande ljus i mörkt läge, sol genom fönstret i ljust. Styrkan gäller även dammet i solljuset och brasans sken.
Stockholm: vädret där just nu. Syns i fönstret på breda skärmar, när rummet är på. Med ljudet Vädret hörs regnet mot rutan, eller vinden när det snöar.
Ett läsrum? Under Aa kan du tända ett levande ljus, höra en brasa och en tickande klocka, och sätta boken i ett 1800-talsrum med fönster mot Stockholm.