Sida 7
Historien om den hÄrdkokta kon.
OcksÄ ett hundraÄrsminne.
Meddeladt af Chicot,
redje Stora Bönedagen 1793, som inföll lördagen d. 21 Juli, var Storkyrkan i Gefle alldeles packad af Ă„hörare, ehuru alla Norrlandsfiskare befun-no sig pĂ„ sommarfĂ„ngsten uppe i Qvarken. Men det var heller ingalunda rĂ„dligt att uteblifva frĂ„n dessa »Fyra AllmĂ€nna Solenne-, Fest-, Bot- och Bönedagar». Ty Höga Ăfverheten hade bjudit och befalt, att alla, bĂ„de andlige och verldslige, höge och lĂ„ge, unge och gamle, skulle pĂ„ dessa dagar sĂ€tta alla verldsliga sys-lor Ă„ sido och efter en gudlig beredelse tidigt och en-drĂ€gteligen trĂ€da upp i Herrans hus. PresternĂ€ skulle derför ocksĂ„ granneligen uppteckna dem, som kyrkorna och predikningarna under dessa bönedagar försummade, »skolande ingen, som hĂ€remot bryter, frĂ„n den nĂ€pst och straff undandragas, som brottet eller motviljan förtjenar». â Som man ser, var statskyrkan för hundra Ă„r sedan icke att leka med.
OcksÄ var templet proppadt, och magister Norling predikade vÀldeligen, trots sin annars nÄgot misstÀnkta neologi, öfver högmessans text ur Ebr. 12: 14: > Farer
1
