Sida 159
bröþær fullnaþ firi. Nu skipta þer, ok gangær siþan æpte hænne ok gær dighra hana, lösi han sua siþan sum oskyldær maþær.
Hær byrias eghna salu, i þöm tælias flokka fiure ok tiughu. 5
I. Vm huru kunungær skal eghn atær biuþa ok huru han skal sköta ælla almænning sælia.
Nu will kunungær eghn sællia; han skal frændum sinum atær biuþa, sua han sum bonde. §. 1. Nu uill kunungær eghn sköta, þa skal þæn, sum eghnina far, 10 kununge þry borþ uppe halda. Kunungær skal af samu iorþ taka, sum han skötir, ok hanum i sköt læggia, han a fæst firi kunungxs borþe taka, kunungær a hanum bræf giua ok preuilegium, sua at hanum ær laghlika sköt. Nu uill kunungær atær taka, mæþan han ær innan þriskulda, þæt 15
1. gangær siþan [en þerra]
2, 3. Öfvers. sedan löse han [barnet] såsom en [med ägaren] oskyld man.
4. Sala f. Försäljning (genit. däraf brukas ännu i uttrycket till salu och i sammansättningar ss. salubod, salutorg); salu är här antingen salur (ss. en handskrift har) med apokoperadt r eller ock genitiv med underförstådt balkær, hvilket i en annan handskrift finnes utsatt. I förra fallet är þöm att fatta såsom dat. pl. f., i senare som dat. sg. m.
6. Atær biuþa st. vb. tr. 1) Erbjuda ett ting åt ägaren till lösen l. förra ägaren till återköp. 2) Hembjuda till lösen åt sina släktingar jord, som man vill sälja (h. l.).
7. Almænningær m. Allmänning, gemensam skog och mark. Hit synes böra räknas den, troligen till en konungens enskilda by eller gård hörande, skog, hvilken konungen kunde föryttra (se vidare Ordb.).
11. Borþ n. (eg. planka, bräde): 1) Bord. 2) Måltid (h. l.). 3) Skeppsbord.
12, 13. Öfvers. han bör taga stadfästelse inför konungen, då denne sitter till bords
15. atær taka [skötning]
15. Þriskuldi, þriskulli, þreskulli m. Tröskel. Ordet, som äfven återfins i andra germanska språk, är besläktadt med vb. þriska (se sid. 52a) och betyder, enl. Fick b. III s. 140, egentligen tröskbjälke, bjälke, hvarpå man tröskar: Sievers däremot i PB