Read Runeberg

Svenska expeditionen till Spetsbergen år 1861

Originalsida 426
Originalsida 426
Originalsida 426
Originalsida 427
426–427

Sida 426

Kapitel 15

ospard möda, bidragit till vinnande af det gemensamma företagets ändamål. Man visade hvarandra, i de rika samlingarne, hvad hvar och en ansåg sig hafva funnit märkligast af bergarter, af vexter, af djur, och den tanken, att frukten af våra ifriga bemödanden blifvit ett material till kännedomen om detta högnordiska lands natur, mera omfattande än något, som hittills af någon expedition blifvit sammanbragt, gaf återseendets glädje ett drag af allvarlig tillfredsställelse, som måhända endast den kan rätt fatta, som någon gång tagit del i en sådan stund. Men i allas tanke hade sommaren varit allt för kort, allt för mycket var ännu af oss osedt och oundersökt, hemfärden allt för nära.

Serskildt hade dagen en betydelse, kär för vår Chef, och firades med festlig middag qmbord på Aeolus, extra förplägning åt besättningarne, och flaggning på båda fartygen.

NORDPYNTEN AF PRINS CHARLES FORELAND.

Källa: Project Runeberg ·