Sida 504
Kapitel 17
få nalkas och öfverskrida den kända verldens gräns, att få skåda den jord, der lifvets vilkor äro nära sitt minimum och den döda naturen framstår så mäktig, der ingen menniska ännu föddes, och der nordbon, om han med öppet öga sett sitt eget land, kan i inbillningen skåda hvad detta en gång varit.»
Sedan den 1 September hade vi ej sett solen öfver horisonten vid midnattstid, det var redan mörkt om nätterna, man behöfde lampa vid kompassen och ljus i kajutan. Luften var ständigt mulen, ej en stjerna att se. Det hade äfven blifvit kallt, så att från den 14 till den 18 September temperaturen ej varit öfver fryspunkten, utan stundom en eller två grader derunder, och eld i kaminen behöfdes oftare än förr.
Under hela seglingen till den 18 gjorde vi fortfarande täta observationer på hafvets temperatur. Norr om 78° n. b. vexlade den på sitt egendomliga sätt mellan + 4°,2 C. och + 0°,7. Så var den t. ex. den 15 kl. 5 f. m. + 0°,7, kl. 8 f. m, + 0°,8, kl. 9 f. m. + 0°,6, middagen + 1°, kl. 3 e. m. + 1°,1, kl. 4 e. m. + 1°,6, kl. 5 e. m. + 4° och kl. 6 e. m. + 4°,2, och under denna tid. seglade vi mellan 78° 31' n. b. och 78° 18' samt 9° 11' och 9° 29' o. l. Inom denna gräns berörde således den varma strömmen den kalla eller det af glaciererna afkylda vattnet. Under seglingen vidare från 78° till 76° n. b. höjde sig temperaturen icke öfver + 5° C. och äfven nu förekommo variationer i temperaturen, men likväl mindre. Detsamma var förhållandet äfven under seglingen vidare framåt; till 74° n. b. hade temperaturen icke stigit öfver + 6°,4 C, till 71° icke öfver + 7° C. och den högsta temperaturen tills vi nådde Tromsö var 7°4 C.
Källa: Project Runeberg ·