Sida 509
Noter
Not 2), pag. 18.
Vi meddela här ur Keilhaus arbete en närmare skildring af dessa Öfvervintringar.
Första gången var man inalles åtta man, som i September sattes öfver från Hammerfest. Man började genast med hvalrossfångst, och redan samma dag man anländt dödades 18 stycken. Man tillbragte det öfriga af denna månad med att iståndsätta boningshus och packbodar, förfärdiga räfgiller och samla drifved, som sedermera under vintern drogs fram på kälken. Till medio af November var vädret mildt, de rådande vindarne voro syd och vestan, hvilka ofta medförde regn. Någon gång föll under natten regnsnö, som dock gick bort om dagen. I midten af November kom en mängd snö med nordlig vind; derpå regn, som sammanfrös med snön. I slutet af månaden var vinden ostlig med kalla dagar. Numera var ingen dager, utan blott någon gryning, om middagen. Var det klart, kunde denna gryning iakttagas äfven under den mörkaste tiden af vintern.
December började med ostlig vind och köld; derpå kom snö med nordvestlig storm, hvarunder en stark ismur bildades omkring kusten af de på klipporna frysande böljorna. I medio af månaden blef det mildt med sydlig vind och i julveckan föll regn och snö. Hvalrossfångsten hade hittills varit lycklig; flera hundrade hvalrossar voro ofta samlade i viken öster om Nordhamnen, och i veckan före jul stack man på en dag några och sjutio stycken. Man verkställde fångsten i mån- och norrsken. Efter nyår började denna jagt aftaga, dels emedan ett så stort antal djur blifvit dödade, dels emedan de qvarlefvande tycktes sky stället. En mängd afspäckade kroppar blefvo nedkastade i sjön, men af denna åter vräkta på land, hvarigenom fångsten blef betydligt förminskad. Deremot erhöll man nu en mängd räfvar. I Januari föll mycket snö; vädret var ofta klart och norrsken vanligt; endast en ringa mängd snö blef qvar liggande, ty den bortblåste snart och marken var för det mesta betäckt af isgata.
Februari var kall och klar. Kölden var dock ej strängare än att man kunde arbeta ute. Den 10:de såg man solen för första gången åter; dess skifva syntes knappast hel öfver horizonten. Nu anlände de första foglar, nemligen Hafhästen och Hvitmåsen (Larus hyperboreus). I Mars tilltog kölden, isynnerhet med nordost vind. Hvalrossfångsten upphörde alldeles. Teisten och Eidern infunno sig. April var den kallaste månaden; nordlig och nordostlig vind herskade under klart väder eller rimfrost. Från hafvet uppsteg beständigt imma, och hafvet lade sig rundt omkring ön. I medio af månaden var kölden så sträng och imman från hafvet så besvärlig, att man under en vecka blott för ett ögonblick kunde hålla ut i fria luften. Tre isbjörnar skjötos tätt invid husen. Man hade ej iakttagit dessa djur förrän isen lagt sig.
Maj medförde sydlig vind och mild luft: det snöade några gånger, dock var vädret ofta klart, och den isbelagda marken började tina något. Man samlade frisk Cochlearia och sysselsatte sig med att skjuta och fånga foglar. Isen bröt upp för en häftig vestan.
Under Juni inträffade många solskensdagar, och värmen blef märkbar. Vinden var företrädesvis nordost, som medförde mycken drifis. I medio af månaden började man fånga Alkor, man insamlade mycket dun och saltade
Källa: Project Runeberg ·