Read Runeberg

Svenska expeditionen till Spetsbergen år 1861

Originalsida 510
Originalsida 510
Originalsida 510
Originalsida 511
510–511

Sida 510

Noter

en mängd foglar. Mot slutet af månaden samlades ågg af Alkor, Måsar och Hafhästar. I Juli kom mycken drif-is från nordost, vädret var klart och mildt, och man rodde mellan isen för att skjuta fogel. Dock blef hafvet först i medio af månaden så öppet, att man med båt kunde komma till södra hamnen, der man samlade en mängd ägg. Mycket sällan såg man nu en enstaka hvalross. Ännu hade ej isen aftöat från marken. Den 23:dje anlände fartyget från Hammerfest och afhemtade tre man och en del af fångsten. Denne utgjordes af 677 hvalrossar, omkring 30 blåa räfskinn, något dun och 3 björnhudar. Tre veckor derefter återkom fartyget och afhemtade det återstående af bytet och det öfriga manskapet, som under tiden drifvit torskfiske och nedsaltat 5 till 6 tunnor fisk. Under hela tiden hade ingen af folket varit sjuk, och vintern synes hafva varit af det mildare slaget; åtminstone var den följande långt strängare. Då hade man nästan ända från October till Mars så svårt väder, att man ofta måste blifva inom hus åtta dagar i sender. Hafvet frös redan i medio af November, och då det kort derpå uppbröts af storm, kom en oerhördt stor mängd drifis norrifrån, med hvilken det ett par dagar derefter åter frös samman. Isbjörnarne kommo upp på taket af huset, och man skjöt sju stycken, så godt som från dörren. För öfrigt var fångsten medelmåttig; ty under nordlig vind blir hvalrossen liggande under Spetsbergen, der han bättre finner lä för densamma. I afseende på kölden, så hade man i huset varmt nog, men vistelsen utomhus kunde under de kallaste dagarne knappt uthärdas, ej så mycket i följd af den låga temperaturen i och för sig, som i följd af den pinsamma skärpa luften erhöll genom att stryka öfver hafvet.

*

Källa: Project Runeberg ·