Sida 265
Fjerde kapitlet: Speciella sjukdomsformer
265
sk*
mycket tndmdueTt — anlag;, arf, kön, »omatiska oc psykiska oordn ingår, IftriiaibsäU, — bundet virl vansinnets utveckling, att man icke kan annat än antaga det såsom något den inenskliga orgftnismen tillliÖrande, Men då man genomgår sådana kasuSf som t* es. dem vi an^ Jort af mord och sjelfmordsmoaoniani, må ntan icke undra, om mången tänker sig dem såsom beroende på ett örvcrnaturligt elJer onalarligt inflytande.
Frågor, som mycket brytt psykialerne aro; hvarför är vansinnet sällsyntare hos vildar, än tioi» kultiverade? jivarföre har vansinnet ökat sig i våra dagar, dä bitdningen är i tilltagande? Vanhitinet bar funnits i alla tider och iinnes bos alla folkslag; vi känna åtminstone icke något, som varit denfrån fritaget. Här är således fräga om dess freqoens. Historia ocb statistik upplysa föga, ty det är först i sednara tider man börjat taga reda på de psykiska sjukdomsformerria, ocb afven detta på flera etälien ofullständigt. Men äfven vid denna ofiillständighet kan man med allt skäl arktaga, att vansinnet ökar sig icke obetydligt i våru dagar. Ocb häri ligger ingenting att förundra sig öfver, just vid framskridandet af en bildning, som endast afser att uppreta passioner och föröka behof^ i stället att stilla nch tygla dem.
$ Q^* t^antinneis anatomi*
De aniitomiska föränd ringarne af eller uti vansinnet kunna nnses mindre tillhöra ett arbete , som deila. Men de måste duck vidröras, för att kunna visa, b vad vansinnet i sig är. -i
Inom patbologiska anatomiens områden ar vansinnet
Källa: Internet Archive ·
