Sida 24
24 SPANIEN OCH EKUBA.
kanska ägare, som nu besitta en stor del af Kubas plantager, är ingenting af större vikt, än att de sammanslutningar och ringbildningar, som spela en så stor roll i Amerikas industriella nutidslif, må kunna utsträckas till Kuba, ostörda af tullar och andra mellanfolkliga skrankor. Mäktiga ekonomiska inträssen hafva långt mera än oegennyttigt deltagande för Kuba manat Amerika att inskrida till dess förmån, äfven om det ej får nekas, att dess folk upprörts i sitt innersta af de spanska grymheterna. Ett inskridande med vapenmakt skulle dock kanske uteblifvit, om ej det präktiga amerikanska krigsskeppet »Maine» i de kubanska farvattnen blifvit sprängt i luften med man och allt. Det skall kanske aldrig blifva utrönt, om här föreligger endast en olyckshändelse eller en förbrytelse och i senare fallet, om ansvaret hvilar på en vanvettig fanatiker eller några förblindade spanska myndigheter. Amerikas folk har trott det senare, och framtvingat det krig, som det förut ej varit särdeles böjt för. Mac Kinley ville ej kriget, Sagasta icke häller, och likväl har det kommit, liksom drifvet fram ur en inre nödvändighet.
7. Kriget.
Nu är tärningen kastad, och sedan kriget en gång börjat, måste det kämpas till slut. Äfven vårt land har ej blifvit oberört af de ekonomiska kastningar, som det framkallar, och Amerikas flotta är till stor del bemannad af svenska sjömän, hvilkas öde med deltagande följes af fränder och vänner i det gamla hemlandet. Om ej detta vore, skulle dock en fördomsfri syn på tingen snart visa Sverges folk, hvem dess sympatier böra följa under kampen. Amerikas brist på fina fasoner får lika litet vilseleda vår blick som Spaniens öfverflöd på den varan. Vi stå här inför en strid mellan en sjunkande och en gryende världsordning, där en utlefvad latinsk ras under andligt mörker och världsligt förtryck kämpar mot en ungdomligt lifskraftig stam af germaniskt blod och med
