Sida 22
3. Den 4 augusti. Rättighetsförklaringen
= SURA BISON LS FASTNAT VS TFA
a rn a
22 DEN STORA FRANSKA REVOLUTIONEN.
i sina rättigheter; folken återvända till. utöfniogen af den allmakt man beröfvat dem; slagna af framgången i våra arbeten och tjusade af den franske konungens föredöme, skola konungarna törhända träda i underhandling med de nationer de äro kallade att styra; och måhända skola folk, upplysta genom oss och lyckligare än vi, lyckas nå en fri författning utan att genomgå de oroligheter och olyckor, som hafva fört oss till detta högsta goda. Då sprider sig friheten åt alla håll, och Frankrikes namn välsignas i all tid på jorden." Fransmännen afsågo att arbeta för hela Europas frigörelse, och Europa trodde på dem. Revolu- tionen tycktes realisera det ideal af dygd, frihet och rätt- visa, som var hela det dåtida, bildade Europas. Det har med sanning framhållits, att den allmänna abstrakta form, hvari den franska revolutionen klädde sina läror och sina beslut, gjorde dessa dubbelt lämpade för att värka på hela Europa. Hvarje folk kunde däri inpassa sig och sina sär- skilda förhållanden. |
Vi kunna nu svårligen göra oss den rätta föreställ- ningen om, huru de första underrättelserna från franska revolutionen mottogos ute i Europa. Vi ha antydt att sinnena öfver allt voro förberedda. Att lärorna om frihet och jämlikhet högt förkunnats öfver allt. Men de voro ingenting annat än fagra drömmar, på hvilkas förvärk- ligande endast entusiasterna vågede hoppas såsom på en aflägsen framtids hemlighetsfulla möjlighet. Enväldet satt hardt när öfverallt med stark hand vid styret och bestämde kursen. Till dess nåd och godhet voro folken hänvisade. Och så kom ryktet om Bastiljens stormning. Ofverallt uppfattades denna tilldragelse som en symbol af den gamla samfundsordningens fall. Folket hade en dag rest sig, och inför dess åsyn hade konungamaktens förut allsmäktig ansedda arm som lam fallit till sidan, och det blef med ens klart för hvarje seende öga, att det endast var folkets förtroende och lydnad som gaf konungen makt. Utan detta stöd var han vanmäktig. I sekler hade folken trott på skenet och darrat för en skugga.
Det berättas från Petersburg, att vid underrättelsen om Bastiljens fall "fransmän, ryssar, danskar, tyskar, engels- män, holländare lyckönskade hvarandra på gatorna, om- famnade hvarandra, såsom hade man befriat dem från en alltför tung kedja som tryckt dem alla." En stor samtida
ÄR Är
5 F
Källa: Project Runeberg ·