Sida 39

>SKRÄCKEN. » 39

6, ”Skräcken.”

Efter tilldragelserna den 10 augusti var uppenbarli- gen författningen af 1791 söndergången. Den var bygd på konungadömet, men konungadömet var nu fallet. Redan den tionde augusti belöt den lagstiftande församlingen att ett nationalkonvent skulle inkallas för att gifva Frank- rike en ny samhällsform och bestämma konungens öde. Innan denna församling sammanträdde, behärskades Paris, lagstiftande församlingen och Frankrike af det under de oroliga augustidagarna tillsatta kommunalrådet, ”"kommu- nen". Talet om den stora sammansvärjningen mot revo- lutionen hade vunnit insteg i sinnena. Fienderna i ut- landet hade man förekommit genom krigsförklaringen. På slagfältet skulle de franska härarna häfda den gamla vapenäran och utplåna de fläckar, som despotismen under sin sista urartning ådragit den. Den förrädiske konungen hade man afväpnat. Men ännu var Frankrike uppfylt af bittra dödsfiender till revolutionen, anhängare af den gamla samfundsordningen, anhängare, som misstänktes vara villiga ingå komplott med de utländska härarna och ko- nungarna i och för den nyvunna frihetens tillintetgörelse. Jå sades det. Och väl icke utan grund.

Så uppstod helt naturligt den tanken, att man måste åstadkomma en stark kraftåtgärd för att oskadliggöra de af- gjorda fienderna och skrämma de vacklande till trohet. «Det är," utropade Danton, minister från den 10 augusti och den närvarande situationens mäst framskjutne man, «det är endast genom en stor, krampaktig rörelse, som Vi tillintetgjort despotismen i hufvudstaden; det är endast genom en nationell rörelse af samma slag, som vi kunna förjaga despoterna. Vi böra göra ett förfärligt krig. Det är tid att tillsäga folket att i massa störta sig på fien- den. — När ett fartyg gör skeppsbrott, kastar besättnin- gen allt i hafvet, som hotar dess säkerhet; så bör ock allt som kan skada nationen utkastas ur dess sköte. Funnes det 30,000 förrädare att fängsla, böra de fängslas i morgon." Den stora kraftåtgärden sattes i värket. Hos somliga af ledarna, som satte folkmassorna i rörelse, fanns

Skannad sida 39