Sida 136
kat, innan uret är färdigt till försäljning. Hvilken ofantlig utsträckning och betydelse den schweiziska urindustrien eger, synes deraf, att redan i början af 1870-talet antalet af de i Schweiz förfärdigade uren uppgick till ej mindre än 1 200 000 stycken med ett värde af 40—45 millioner kronor, medan de med denna slöjdgren syselsatta arbetarnes antal uppnådde den aktningsvärda siffran af 60 000.
Den franska urtillverkningen har ej på långt när detta omfång. Hufvudorten för tillverkningen af de franska fickuren är Besanqon, medan de parisiska urmakarne hufvudsakligen syselsätta sig med tillverkningen af pendelur. I England har urmakeriet sina hufvudsäten i London, Birmingham och Che-ster. Som en filial af den schweiziska industrien är fabriken i Glashutte vid Dresden att anse. Der tillverkas endast ur af bättre sort, mest ankarur, som till största delen gå till utlandet.
Äfven Nordamerika har nyligen gjort stora ansträngningar för att i fickurstillverkningen kunna göra sig oberoende af Gamla verlden, och denna täflan har drifvits så kraftigt, att den schweiziska industrien deraf allvarsamt hotats. Väggur ha der sedan längre tid tillverkats i massor. En enda anstalt, Giles, Wals & Co:s fickursfabrik i Marion i staten New-York, syselsätter fem hundra arbetare, män och qvinnor. För tillverkningen af urets särskilda delar, hvilka här, i olikhet med förhållandet i Schweiz, förfärdigas inom fabriken sjelf, finnas flere hundra olika maskiner, till en del af mycket sinnrik bygnad och utomordentlig alstringsförmåga.
8.
Balongen.
De första försöken. — Montgolfieren och charlieren. — De första luft-seglarne. — Lufthalongen i vetenskapens tjenst. — liyktbara luftseglare. — De nyaste balongkonstruktionerna.
Den 9 juni 1883 är det jemt hundra år, sedan invånarne i den lilla staden Annonay i Frankrike voro vitnen till ett skådespel af mycket ovanligt slag. Två uppfinningsrika huf-vuden i det lilla samhället, hvilka det fallit in, att farkoster borde kunna klyfva luftoceanen lika väl som verldshafvet, vi-
