De stora uppfinningarna

egendom. Vattnet lånade menniskan sin rygg för att bära hennes bördor, vred omkring hjulen, som skulle vattna hennes fält eller förvandla hennes spanmål till mjöl, men begrof äfven vid sina tillfällen hjul, fält, hus och menniskor i sina flöden. Vattnet representerade sålunda företrädesvis rörelsekraften, källan till mekaniskt arbete, som derförutan måst utföras med muskelkraft, och förhållandet hade äfven till för ej länge sedan så förblifvit. Ty ehuru menniskan redan tidigt hade dunkla aningar och föreställningar om, att äfven i elden mäktiga krafter kunde slumra, lyckades hon dock endast mycket långsamt afslöja, tämja

och göra sig till godo dessa krafter. Hvem inser nämligen ej, att

det i ångmaskinen icke är vattnet, utan elden, alltså värmet, som är det egentligt verksamma? Vattnet är den passiva, den förmedlande delen. Det ut-

vidgar sig ej af sig sjelft till ånga, utan vidgas af värmet, liksom hvarje annan kropp, om än på ett särskildt, sin natur motsvarande sätt. Det var derför ej utan skäl, som ångmaskinernas föregångare kallades eldmaskiner. Men då det nu en gång ligger i menniskans natur, att hon i sina benämningar gerna håller sig till det närmast liggande, så ha vi nu ångmaskiner, ångvagnar och

ångkraft och tala om ångans införande som en verldshistorisk tilldragelse. Och en j$dan är det äfven i sjelfva verket. Ingen makt på jorden har under några få mansåldrar framkallat sådana omhvälfningar som den skenbart obetydliga vattenångan.

Ängan är en jättinna, som med sina jernarmar räcker ned i jordens sköte och bringar milliontals kilogram af dess skatter upp i dagsljuset. Hon förvandlar den smälta metallen till [-mångfaldigt-] {+mång- faldigt+} olika former. Liksom genom ett trolleri framspringer

ur den oformliga massan det smäckra jernfartyget. Ångan bygger det, och med hennes tillhjelp besegrar det i snabbhet

De stora uppfinningarna. 13

134. James Watt.