De stora uppfinningarna

Förenta staterna är den Norra pacificbanan, som, utgående från den unga staden Duluth vid vestra änden af Öfre sjön, skall genom staten Minnesota samt territorierna Dacota och Washington och ungefär följande den 47:e breddgraden utmynna vid Pugetsundet vid Stilla hafvet samt erhålla en väg-längd af nära 300 svenska mil. Arbetena började 1870, men 1882 voro endast mindre delar färdigbygda. Banan skall öfvergå Klippbergen vid omkring 1 860 meters liöjd öfver hafvet. Som fördelar af denna bana framhålles, att hon går genom fruktbarare trakter än TJnion-pacifiebanan, att något afbrott af [-trafiken-] {+tra- fiken+} genom snöfall knappast är att befara, och att lion för-

kortar sjöresan till Japan med omkring 70 svenska mil i jem-förelse med resan öfver San Prancisco. Af de båda öfriga

Pacificbanorna är den Södra, som genom Califor-nia, Arizona, Tejas och

Missouri sammanbinder San Francisco med St.

Louis, sedan 1881 färdig i hela sin längd, medan Canadabanan, den nordligaste af dem alla, som från Canadas huf-vudstad Ottawa skall genom den nya provinsen 175. Elektrisk jernbana (Lichterfelde). Manitoba Uppför Saskat-

scha vandal en gå till Stilla bafvet vid Georgiasundet, ännu endast på kortare sträckor är fullbordad.

Don elektriska jernbanan. Man har tid efter annan försökt utbyta angan i jern vägens tjenst mot någon annan drif kraft. Man bade en tid atmosferiska jern banor, der tågen fram-drefvos af lufttryck, och nu senast har man sökt använda den nya kraften elektriciteten äfven till detta ändamål: det fins redan elektriska jernvägar. Den första af dem bygdes 1879 af ingeniörsfirman Siemens und Halske i Berlin vid en stenkols-grufva i Schlesien, den andra två år derefter af samma firma mellan kadettskolan i Lichterfelde utanför Berlin och Berlin-Anhalt-banan, ocli till dem liar nu ytterligare kommit en sådan linie mellan Cliarlottenburg och Spandaubanan. I London går en