Tillbaka Read Runeberg

Uppfinningarnas bok: Del 6 (av 7) Råämnenas mekaniska bearbetning. Register

Originalsida 260
Originalsida 260
Originalsida 260
Originalsida 261
260–261

Sida 260

Guldsmeds- och juvelerarkonsten

260

GULDSMEDS- OCH JUVELERARKONSTEN.

tryck åt abstraktioner, och liksom man å ena sidan började använda mindre dyrbara ämnen, t. ex. förgyldt kopparbleck, i stället för den äkta metallen, fick å andra sidan symbolen öfverhand. Tanken, som man ville uttrycka, trädde på formens bekostnad i förgrunden. Härigenom torde den bysantinska konstens skaplynne bäst förklaras och många i ögonen fallande egendomligheter hos henne blifva begripliga. Konsten blef uteslutande kyrklig.

Denna stränghet i förening med det börjande inflytandet från orienten, hvilken väl ej visade ifrån sig det praktfulla, men helt och hållet saknade grekernas harmoniska skönhetssinne, hade till följd guldsmedskonstens förfall. Det var helt naturligt, att en konst, som i främsta rummet stöder sig på fantasins glada, naturliga utveckling, på andens frihet och sinnet för det sköna,

Fis. 288, 289.

Kyrksaker af emaljeradt guld från 4:e och 5:e århundradena, funna 1846 vid Chalons sur Saöne.

ej kunde blomstra på en tid, då hennes syskon, vetenskapen och poesin, inslumrade i en lång sömn. Muserna öfvergåfvo de folk, som fått till sin uppgift att utbreda odlingen.

Först i medlet af ll:e århundradet visade sig efter en lång vintersömn tecken till en nyvaknad växtkraft hos det ännu ej helt och hållet utdöda trädet. Och det var i synnerhet i Tyskland, framför allt på Rheins soliga stränder, som de första blommorna slogo ut, samma nejder, der äfven den ur den normandiska uppspirade gotiska bygnadsstilen rikast blomstrade. Hade vi ej redan sett, hvilken nära öfverensstämmelse råder mellan en tids alla konstriktningar i afseende på utsmyckningen och huru de alla i detta hänseende hufvudsakligen följa bygnadskonstens ledning, skulle denna frändskap på ett slående sätt falla oss i ögonen, när vi betrakta den tidens relikskrin, dessa guld-

Källa: Internet Archive · ·