Tillbaka Read Runeberg

Uppfinningarnas bok: Del 6 (av 7) Råämnenas mekaniska bearbetning. Register

Originalsida 511
Originalsida 511
Originalsida 510
Originalsida 511
510–511

Sida 511

Bokbinderiet

TEKNIK. 51 1

vedermälen af sin konst. I en något strängare, med den tyska och holländska, befryndad stil arbetade på 1730- och 1740-talen Joh. Fredrik Klemm, Mik a el Niirnberger ni. fl. Lättare och mera i fransk anda utvecklade den berömde Kristofer Schneidler (f. 1721, d. 1787) en rikhaltig och smakfull verksamhet. Hans gula kalfskinn är i synnerhet beundransvärdt för polityren, och hans förgyllningar ha en renhet och kraft, som svårligen kan öfverträffas. Prof af hans konst lemnar afbildningen på föregående sida (fig. 541). En skicklig och i yrkets alla grepp väl invigd efterföljare till honom blef Johan Karl Caloander,. hvars stil i rikare band är ganska behaglig, om än något torr. Afven han behandlar kalfskinnet och marokängen öfverlägset; i synnerhet förtjenar hans marmorerade kalf loford. En medtäflare af betydenhet erhöll han i Benjamin Schneidler, som lärt i London och derifrån införde den så blomstrande engelska stilen, som han med utmärkt skicklighet länge tillämpade i Stockholm-Biand äldre mästare från detta århundrades förra hälft kunna dessutom nämnas: Richter, Link, Svalander, Stangenberg ra. fl., de flesta arbetande i en blandad fransk och engelsk stil. I landsorten verkade äfven en och annan bättre mästare, t. ex. Ahlbom och Dahlbom i Upsala, Berggren i Lund och andra. Från 1830- talet befann sig emellertid yrket i ständigt nedåtgående, trots enskilda aktningsvärda ^^S^i undantag, och orsakerna härtill voro de samma, som vi förut för Tyskland anmärkt. Först på det senaste tiotalet har ett märkbarare framåtskridande egt rum, förnämligast genom impulser från utlandet. Mycket återstår dock ännu, innan bokbinderiet hos oss kan uppnå sin förra ställning eller i alstrens stilfullhet och skönhet ställas i jemnbredd med det franska och engelska.

En vandring genom bokbindarens verkstad skall sätta oss i tillfälle att lära närmare känna *de framsteg, som på den senare tiden blifvit gjorda inom hans yrke.

Fig. 542. Falsningen.

Bokbinderiets teknik. Bokbindarens första åtgärd var förr de särskilda arkens planering, så framt de ej utgjordes af skrifpapper; man drogdem i tunna lägg genom en varm lösning af lim och alun i vatten, utpressade* öfverskottet af vätskan och upphängde arken på snören till torkning. Nu mera är denna besvärliga förberedelse till största delen bortlagd, då å ena. sidan allmänheten- i detta afseende blifvit mindre noga, men å andra sidan äfven bokbindaren fått ett verkligt skäl till denna uraktlåtenhet i den om än mycket svaga hartslimning, som maskinpapperet redan i massan erhåller och som försvårar planeringen, ofta till och med gör henne alldeles omöjlig. Van-

Källa: Internet Archive · ·