Tillbaka Read Runeberg

Uppfinningarnas bok: Del 6 (av 7) Råämnenas mekaniska bearbetning. Register

Originalsida 261
Originalsida 261
Originalsida 260
Originalsida 261
260–261

På sidan 261 nämns Ludvig VII

Sida 261

Guldsmeds- och juvelerarkonsten

HISTORIA.

261

smedskonstens mästerverk. Man afbildade i miniatyr kapell, domer, grafkor för att användas till förvaring af de heliga relikerna. Trots den hårdhet och kantighet, som den tidens stil i sin användning på andra konster ofta företer, förstod dock guldsmedskonsten att åt sig bevara tillräcklig frihet för att gifva sina kärl, kalkar m. m. en beqväm och ändamålsenlig form.

I Frankrike erhöll denna konst en synnerlig uppblomstring under Suger, en verklig »fäderneslandets fader», såsom Ludvig VII, hvars rådgifvare och minister han var, kallade honom. Denne sjelfständigt och ädelt tänkande man, som var utgången från en ringa samhällsklass, förstod att väl uppskatta det i dubbelt hänseende välgörande inflytande, som konsterna i tider sådana som de då varande utöfva på sinnena. Han lät restaurera och på det dyrbaraste utsmycka katedralen i S:t Denis och gaf dervid konstnärer och handtverkare tillfälle att på det skönaste förverkliga sina idéer, åt hvilka hans fina smaksinne till och med ofta gaf väckelse och riktning. Den tidens bästa guldsmeder voro från Lorraine. Af deras verk har, ty värr, det mesta gått förloradt, men hvad som återstår, vitnar om de stora framsteg, deras konst på en jemförelsevis kort tid gjort. Ett vackert exempel derpå är den vas, vi afbilda i fig. 290, eller rättare sagdt dess infattning, ty det egentliga kärlet af röd porfyr är antikt och af obekant ursprung.

Suger måste anses som cle sköna konsternas återupplifvare i Frankrike. Hans föredöme verkade kraftigt äfven på grannländerna, i synnerhet England, som dittills i denna riktning haft föga att uppvisa.

Lyxen började åter syseisätta guldsmederna, hvilkas arbetskrets förut hufvudsakligen varit inskränkt till kyrkokärl eller kungliga insignier och de smycken, hvari landsfurstarna och deras gemåler älskade nedlägga sin rikedom och utveckla sin praktlystnad. Den från 14:e århundradet härstammande ring, hvaraf fig. 291 ger oss en afbildning, är ett mycket karakteristiskt prof på den tidens konstfärdighet och smak. Från furstarna började småningom ett allmänt praktbegär och slöseri sprida sig, och det berättas, att vid Isabellas af Baiern intåg i Paris 1389 och de deraf föranledda festerna skänker af guld och ädla stenar vexlats till den för de tiderna ofantliga summan af mer än sextio tusen guldkronor. De storas rikedom fylde deras skattkammare med dyrbara smycken och ädelstenar, men det oaktadt fans ännu tillräckligt med ädla

Fig. 290.

Antik vas från skattkammaren i S:t Denis.

På sidan nämns Ludvig VII

Källa: Internet Archive · ·