Sida 128
IV. Lifvet i verldsrymden
skolans» första rader. Skulle någon invända, att sådant är orimligt, vilja vi blott svara, att det åtminstone är tusende gånger rimligare än både att anse oss för de möjligast fullkomliga varelserna och Jupiters väldiga verld för en obebodd öken.
Hvad de utanför Jupiter liggande planeterna angår, hafva vi oss litet eller intet bekant. Om Saturnus (fig. 36), denna underbara verld, kan dock åtskilligt tillämpas af hvad som sagts om hans närmaste granne, och att låta detta klot med sina ringar och 8 drabanter obefolkadt fortsätta sin vandring genom rymden, det vore utan all gensägelse en
Fig. 35. Jupiter och jorden.
stor misshushållning; vi tro ock, att en sådan icke heller förekommer i verldsekonomien, och att Saturni ringar och månar icke belysa ödsliga och liflösa trakter, utan härliga länder, öfver hvilka lifvet sträckt sin allsmäktiga spira. Vi skola snart närmare förklara, i hvilken bemärkelse vi taga detta ord.
Af de återstående planeterna förtjenar den mångbesjungna Venus framför andra att varda uppmärksammad, icke för det vi tillerkänna henne någon synnerligt framstående roll som bostad för lifvet, men för sin närhet till jorden och för allt det vackra, som om henne blifvit skrifvet, taladt och
Källa: Project Runeberg ·