Tillbaka Read Runeberg

En färd genom verldsrymden

Originalsida 129
Originalsida 129
Originalsida 128
Originalsida 129
128–129

Sida 129

IV. Lifvet i verldsrymden

tänkt. Olik vår jord deri att dess axel lutar 53° 12' mot banplanet — hvarigenom de heta och de kalla zonerna omedelbart öfvergå i hvar andra — är hon åter henne mycket lik med afseende på storlek, massa, åtskilliga meteorologiska förhållanden m. m. Venus är liksom andra oss bekanta planeter omgifven af en atmosfer och ofta inhöljd i täta molnmassor (fig. 37), som dock mycket fort kunna försvinna, tydligen genom att nedfalla som regn eller snö. I följd af axelns starka lutning — solstrålarna falla nästan

Fig. 36. Saturnus.

lodrätt mot polen — försmälter under sommaren troligen all polar-is, hvilket utan tvifvel bidrager att rikligt vattna polarländernas trakter. Dessutom synes i allmänhet en ymnig nederbörd tillhöra sommaren, en följd tydligen af dagens ansenliga hetta (dagens värme är mer än dubbelt mot på jorden, men nattens köld i det närmaste den samma). I öfrigt har Venus haf och land, berg och dalar; dygnets längd är ungefär det samma som på jorden och året är 224 dagar. Något hinder för lifvets existens på dess yta förefinnes icke, fysikaliskt sedt, om än vilkoren derför icke synas oss lika gynnsamma som på

Källa: Project Runeberg ·