En färd genom verldsrymden

I hvilken förbindelse slutligen de gamla kulturfolken stå till hvarandra med afseende på sina vetenskaper och särskildt astronomien, är ej här platsen att närmare belysa; blott det må sägas, att stöd finnas såväl för som emot den har iakttagna historiska rangeringen, hvilken — oaktadt det tämligen allmänt och med stora skäl antages, att den menskliga kulturen i sin helhet utgått från Hindostan och äfven Assyrien, Mindre Asien och Egypten kommit till Grekland — här motiverats på den egentliga grund, att Egyptens historia för närvarande ovedersägligen är känd vida längre till baka i tiden än något annat folks.

Så högt de orientaliska folken än stodo i andligt hänseende, var det dock först hellenismens skapande ande, som förmådde skänka verlden något af positivt vetenskapligt värde, dock likväl icke obetingadt, utan med de i Orienten under årtusenden mognade kulturfröen som nödvändig förutsättning. De österländska folkens slaviska beroende af de herskande tyrannernas barbariska nycker hade varit ett oöfverstigligt hinder för någon högre vetenskaplig uppblomstring, och det var derföre som deras odling, omplanterad på grekisk mark och under ett fritt samhällsskick, bröt fram likt en länge hämmad kraft.

Thales från Milet (omkr. 600 f. Kr.) har ej blott förevigat sitt namn som den grekiska filosofiens grundläggare (upptäckten af bernstenens elektriska egenskap tillkommer äfven Thales)] han kan äfven sägas vara den helleniska astronomiens förste representant. Han besökte flere gånger Egypten och berättas hafva förutsagt den solförmörkelse, som enligt sägen 610 f. Kr. afbröt striden mellan de mediska och lydiska härarna, äfvensom upptäckt och uppmätt ekliptikans lutning, något, som vi dock sett, att kineserna kunde långt före Thales' tid. Senare intager den mångkunnige Pythagoras från Samos (f 510 f. Kr.) ett mycket framstående rum i sin dubbla egenskap af skarpsinnig filosof och grundlig matematiker. Vigtiga geometriska upptäckter tillskrifvas honom (ex. Eukl. I: XLVII), hvarförutom han torde hyst rätt nära sanningen liggande åsigter om den planetariska rörelsen, sannolikt dock i följd af främmande inflytelser, enär han, utom hvad ofvan nämts, äfven i Bels