Sida 161
V. Astronomiens historia
158
nikanermunkarne, hemsökte dessa, vanligtvis i den gröfsta okunnighet försjunkna odjur, på det förfärligaste hvarje tänkande varelse, som vare sig i andliga eller vetenskapliga frågor vågade afvika från kyrkans på sofistisk dogmatik bygda läror. Dem till ursäkt kan dock sägas, att de knappt förstodo bättre, och att kyrkans förnämsta prelater visst icke gåfvo efter i nitisk grymhet. Derpå äro nyssnämda, och många andra fall samt framför allt den galileiska processen talande bevis.
När Kopernikus först meddelade sina åsigter om planetsystemet, invände hans motståndare, att om hans påstående vore sannt, skulle t. ex. Venus ovilkorligt förete faser på samma sätt som månen. Inseende det fullt berättigade i denna invändning, medgaf han att så med nödvändighet borde vara, och att Gud i sin godhet skulle låta Venus, hafva sina faser. Mer än ett halft sekel gick, och man hoppades att Kopernikus' förutsägelse skulle komma på. skam. Men sanningen tager ej hänsyn till okunnighetens, vackra önskningar. Teleskopet*), detta astronomiens väldiga vapen, hade blifvit uppfunnet, och när Galilei i Februari 1610 första gången riktade sitt synrör mot Venus, se då gick en den skönaste profetia i fullbordan: Venus hade faser precis som månen. Hans förtjusning var utomordentlig: en lysande seger för vetenskapen var vunnen. Redan 1609 hade han med sitt instrument undersökt månens berglandskap. Den 7 januari 1610 upptäcktes Jupiters, månar {Simon Marius i Ausbach hade, fullkomligt omedveten om Galileis undersökningar, redan den 29 December 1609 sett Jupiters manar), och i April 1611 ådagalade han från Qvirinalberget äfven tillvaron af solfläckarna. Äfven tillvaron af Saturnus' ringar ådagalades af Galilei, ehuru han i följd af sitt svaga teleskop ej kunde komma på det klara, med fenomenet. Samtidigt, och af Galilei oberoende, gjorde
*) Hvem som är den sannskyldige uppfinnaren af teleskopet, är svårt att. bestämma. Flera personer synas samtidigt varit genomträngda af samma idé. Holländarne Kans Irippershey, Jakob Adriaansz och Zakarias Jansen hafva omkring 1608 och 1610 hvar för sig kommit till samma resultat, hvarvid Lippershey dock synes varit den förste. Galilei, underrättad om uppfinningen, konstruerade 1609 sitt första teleskop med en liniär förstoring af blott 32 gånger.
Källa: Project Runeberg ·