Bruna färger. Såsom brun målarefärg nyttjas en mängd ämnen. t. ex. umbra, kölnisk umbra, sepia, ockra, vad och kopparbrunt. Umbra kallas äfven turkisk, siciliansk eller cyprisk umbra. Den består af lera med jernoxid och manganoxidhydrat. Kölnisk umbra, som äfven benämnes kassel-, van Dyks- eller eisenach-brunt eller spanskt brunt, utgöres af jordartadt brunkol. Sepia är den torra substansen i en brun vätska, som bläckfisken utsprutar, när han förföljes. Ockra är en af jernoxid färgad lera. Vad, som äfven kallas manganbrunt och mineralbister, består af manganoxid- och superoxidhydrat. Kopparbrunt, eller hatchettsbrunt, utgöres af ferrocyankoppar.
Till färgning af tyg använder man de två sistnämnda målarefärgerna samt nedannämnda blandningar, af hvilka några äfven nyttjas till målarefärg: anilinbrunt (se Anilinfärger), bronsbrunt (som består af kampesch, orseille med jernbeta; det kallas fisett-brunt, om trä af ung-fustik, Rhus cotinus, användts), blond-brunt, (garfsyra, upphettad i glycerin och alun som beta), chokoladbrunt (af persiketräd och fembock med alunbeta), franskt chokolad-brunt (quercitron och kampesch med tennsalt som beta), kanelbrunt (sumak och quercitron med kampesch och fembock samt alunbeta), kalifornia-brunt (sumak och orleana med alun och jernbeta), granatbrunt (rödholz med kromsyradt kali och vinsyra), maronbrunt (sumak, kampesch och fembock med sandel samt, för att åstadkomma en behaglig färgton, ammoniak), sogabrunt (soga-extrakt med lerjordshydrat) och relibrunt (fembock och sumak med kopparvitriol samt efterfärgning med träfärger).
Enl. kongl. förordn. af d. 7 Jan. 1876 och Sundhetskollegii kung. af d. 28 Febr. s. å. äro nedannämnda färger ansedda som giftiga: hatchetts-brunt, kemiskt kopparbrunt, mineral-bister, vismutbrunt, kopparbrunrödt och bruna tjärfärger, när de innehålla arsenik eller andra giftiga inblandningar. Utan skada för helsan kunna följande ämnen begagnas: brändt socker, brändt kaffe, chokolad, katechu, kino och lakrits. W. C.