Dufva, Alfred Vilhelm, jurist och riksdagsman, föddes i Stockholm d. 6 Okt. 1825, blef 1843 student i Upsala och aflade 1847 examina för inträde i rättegångsoch räkenskapsverken. 1851 blef han extra fiskal i Svea hofrätt och 1852 vice häradshöfding, var 1853--56 adjungerad ledamot i nämnda hofrätt och blef 1855
ordinarie fiskal, från hvilken befattning han på begäran erhöll afsked 1856. Hos justitieombudsmannen Theorell skötte han sekreteraretjensten under en del af året 1853 äfvensom under ämbetsresorna 1849 och 1853, och under riksdagen 1853--54 var han notarie i borgareståndet. 1855 blef han tjensteman i försäkringsaktiebolaget "Skandia", hvarest han 1856--61 var vice direktör och 1861--69 verkställande direktör. 1848--64 utöfvade han derjämte en betydande sakförareverksamhet. Från d. 12 Okt. 1869 till d. 13 Mars 1870 var D. redaktör af "Aftonbladet". Under riksdagen 1859--60 var han sekreterare i Allmänna besvärs- och ekonomiutskottet, och 1865 blef han, såsom representant för Stockholm, medlem af borgareståndet, hvilket under riksdagens lopp valde honom till fullmäktig i Riksgäldskontoret. 1870--72 var han (för Stockholm) ledamot af Andra kammaren, och från 1870 har han varit en af riksdagens fullmäktige i Riksbanken, af hvilka han sedan årligen valts till deputerad för den inre förvaltningen. 1872 utsågs han af Kristianstads läns landsting till ledamot af Första kammaren, hvilken plats han afsade sig efter 1879 års riksdag. 1872 väckte han vid riksdagen motion om rätt för Karolinska institutet att anställa medicine kandidatexamen. En ganska stor uppmärksamhet väckte D:s uppträdande i den vid samma års riksdag väckta frågan om mantalspenningarnas borttagande. D. förfäktade dervid den åsigten att riksdagen kan utan K. M:ts bifall minska eller indraga ordinarie statsinkomster samt att en sådan fråga, om kamrarna stanna i olika beslut, ej skall förfalla, utan afgöras medelst gemensam votering. 1858--66 var D. ledamot af direktionen öfver Stockholms stads sparbank, 1863--67 stadsfullmäktig i Stockholm, och 1864--66 kyrkofullmäktig derstädes. 1862 blef han medlem af direktionen för Stockholms hypotekskassa, och 1873 ordförande i styrelsen för apoteksprivilegiernas amorteringsfond. På de många områden, der D. varit verksam, har han ådagalagt mycken kraft och duglighet. Särskildt på Riksbankens styrelse och förvaltning har han utöfvat ett väsentligt inflytande. I nämnda inrättning hafva sedan 1870 en mängd organisationsåtgärder vidtagits, af hvilka de flesta torde hafva tillkommit på hans initiativ eller blifvit genomförda under hans medverkan. Bland dessa åtgärder må nämnas, att styrelsen och förvaltningen flyttats från bankens tjenstemän till den egentliga styrelsen (fullmäktige), i sammanhang hvarmed de många kontoren, hvart och ett med en tjensteman såsom nästan sjelfständig chef, blifvit afskaffade, vidare att kommissionsanstalter inrättats vid såväl hufvudkontoret i Stockholm som afdelningskontoren i orterna, hvarigenom det kommissionsväsende, som tjenstemännen enskildt utöfvade, alldeles upphäfts, samt att ett afdelningskontor blifvit upprättadt på Norrmalm i Stockholm.