Jerusalem, biskopsdöme och patriarkat. 1. Fornkristet biskopsdöme. Ehuru J. var den ort, hvarifrån den kristna religionen trängde ut i verlden, egde det icke ens från början en motsvarande betydelse för den kristna kyrkoförvaltningen, hvilkens hufvudcentra helt naturligt kommo att sammanfalla med den verldsliga regeringens inom det romerska riket. J. var ända in i det 5:te årh. endast ett biskopsdöme, lydande under metropoliten i Caesarea, och först genom beslut å kyrkomötet i Nicaea (325) tillerkändes detsamma blott ett slags hedersföreträde såsom den kristna kyrkans äldsta moderstad. -- 2. Grekisk-katolskt patriarkat. Sedan J. under kejsar Theodosius II:s regering (408-50) formligen upphöjts till patriarkat och å kyrkomötet i Chalcedon (451) fått sitt område bestämdt att utgöras af Palestinas
tre provinser, behöll det efter den stora kyrkoschismens inträde en strängt grekisk-ortodox ståndpunkt. Under persiskt (614-628), arabiskt (637-1070) och seldsjukiskt (1070-96) herradöme hölls det dock öfver hufvud afsöndradt från den öfriga kristenheten och var i 7:de årh. obesatt under 60 år. Religionsförföljelser inträffade tidtals, och flere patriarker ledo personligen våldsam behandling. På det latinska väldets tid (1099-1187) var det grekiska patriarkatet i J. tillintetgjordt, men det återupprättades, sedan Salah-ed-din (Saladin) 1187 intagit staden. Under 1700-talet bodde patriarken för det mesta i Konstantinopel; sedan 1845 är J. åter hans residens. Patriarkatet är dock af ringa betydenhet: det räknar endast 17,000 trosbekännare. -- 3. Romersk-katolskt patriarkat. Efter korsfararnas eröfring af J. (1099) stiftades der ett latinskt patriarkat, hvilket under mångfaldiga gränstvister med patriarkatet Antiochia förblef fäst vid J., tills staden föll i Salah-ed-dins händer (1187). Derefter blef S:t Jean d'Acre de latinske patriarkernas vanliga residensort, men sedan patriarken Nicolas d'Hanape vid denna stads stormning af de otrogne (1291) drunknat under flykten, tillsattes ingen efterträdare; patriarkatet fortlefde sedermera endast till namnet och återupprättades först i nyare tid, 1847. -- 4. Evangeliskt biskopsdöme. Se föregående art, sp. 1188.