Nyen (F. Nevalinnan Kaupunki), fordom stad på Nevas högra strand, vid Ochtas l. Svarta flodens inflöde, ö. om det nuv. Petersburg, erhöll stadsprivilegier d. 28 Sept. 1638 och d. 20 Sept. 1642. Gustaf II Adolf fogade likväl redan förut, efter eröfringen af keksholmska och ingermanländska områdena, anstalt om grundläggningen af en stad vid N. För att icke Viborgs handel skulle lida intrång, fastställdes rörande N:s handel, att varor, som utfördes från Keksholms län, skulle höra under svensk tullordning, hvaremot för ryskt eller ingermanländskt gods livländsk tullordning skulle följas. Under de första åren af det stora Nordiska kriget öfvergafs N. af de fleste borgarena, som flyttade sin handel till Viborg, Borgå, Helsingfors m. fl. finska eller svenska städer, och 1703, efter Nyenskans' eröfring och Petersburgs anläggning, var det alldeles ute med staden. I staden funnos en svensk och en tysk kyrka samt ett hospital. Vester om staden, på näset, som bildas af Ochta och Neva, låg Nyenskans fäste. Detta byggdes af svenskarna 1610 på samma ställe, der det af Tyrgils Knutsson upprättade, men snart förstörda, fästet Landskrona legat. Öfverste Johan Apolloff försvarade tappert N. under Nordiska krigets första år, men måste d. 2 Maj 1703 gifva sig åt ryske generalen Sjeremetjev, hvarefter fästningen förstördes. A. G. F.
Nordisk familjebok · första upplagan
Nyen
Ämne: Finlands landskap och gränstrakter · Finland: socknar, pastorat och härad
Nordisk familjebok, 1:a uppl., band 11 (1887), sp. 2562–2563 · visa i originalet · läs på runeberg.org ↗