Sida 770
Nyckelblomster ...
primas, ärkebiskop Absalon i Lund, utfärdade mot slutet af 1100-talet en varning att klostrets grannar icke skulle göra ingrepp i klostrets tillhörigheter eller begå våldsamheter mot munkarna; och konung Erik Eriksson (1222--50) fällde dom, hvarigenom åt klostret, utan afseende på motpartens, innevånarnas i Östbo, falska edgång, tillförsäkrades besittning af några omtvistade skogar. Det drog ut på tiden med klostrets uppblomstring. Mer än ett århundrade hade förflutit efter dess grundläggning, då biskop Henrik i Linköping (1258) uppmanade innevånarna på Gotland och Öland att med gåfvor söka påskynda klostrets fullbordande och rädda det ur ett hotande förfall. Han utlofvade derför åt dem 40 dagars aflat, dock endast 30 dagar åt dem, som förqväft sina späda barn. Kort förut hade äfven biskop Vilhelm af Sabina utfärdat aflatsbref till klostrets förmån, ett exempel, som följdes af legaten kardinal Guido, hvilken tillika (1266) befallde biskopen i Linköping att återkalla alla gods och gårdar, som blifvit klostret fråntagna. Han gaf abboten makt att från bannlysning aflösa sina munkar, så vida deras brott ej vore så stort, att man måste vädja till påfliga stolen. Klostret fick en betydlig del af biskopstionden i förläning, och biskoparna i Linköping erhöllo enligt gammal sed delaktighet i de goda verk och gerningar, som i klostret öfvades. Ottenby och Möckleby socknar på Öland blefvo af biskop Henrik anslagna (1279) till klostret. Hertig Bengt befriade 1289, såsom biskop, klostrets gods från biskopens ensaksböter, och hans efterträdare Lars utfärdade en förordning angående den tionde Östra och Östbo härad skulle aflemna till klostret. Abboten Germund afstod dock snart en del deraf mot befrielse från skyldigheten att underhålla biskopen och hans talrika följe, då de under hela adventstiden plägade vistas i klostret för att der förrätta sin andakt. Påfvarna Bonifacius IX (1390) och Julius II (1503) utfärdade särskilda skyddsbref för N. med stadfästande af forna privilegier. 1318 gjorde hertigarna Erik och Valdemar i sitt fängelse testamentariska dispositioner äfven till förmån för detta kloster, och 1384 förunnade konung Albrekt Nydalamunkarna frälsefrihet å vissa donerade gods. Vid pass ett halft tusen donationsbref och andra handlingar vittnar ännu om de stora rikedomar N. under tidernas lopp lyckades förvärfva sig. Inom klostret förvarades äfven en mängd klenoder, hvilka konung Kristian II lät bortföra till Danmark. Då han en gång besökte N., lät han gripa abboten och munkarna, under det att de förrättade sin andakt, samt binda deras händer och nedkasta dem i sjön nedanför klostret. Abboten förmådde lösgöra sig, men blef af konungens folk nedstött med spjut. Biskop Hans Brask (1526) lät anställa inventering af klostrets dyrbarheter, men konung Gustaf vredgades deröfver och lät honom förstå, att han icke hade att befatta sig med klostret, oaktadt han åberopade sig derpå, att det varit hans företrädare på biskopsstolen, som grundlagt detsamma. Året derefter lät konungen sjelf upprätta inventarium öfver alla klostrets tillhörighéter och förordnade Peter Skrifvare till förvaltare derstädes. 1529 förlänades N. till fogden Gottfrid Sure. Denne blef s. å. ihjelslagen af bönder från Vestra härad, hvilka genom böter utverkade sig konungens benådning. Förläningen öfvertogs då af befaliningsmannen på Stockholms slott, Gudmund Persson, som skulle till kronan erlägga 30 ungerska gyllen. -- Bland bibehållna minnesmärken från Nydala kloster må särskildt nämnas en i Statens historiska museum förvarad större kyrkklocka (från 14:de årh.). C. S-e.
Nydam mose i Sunde ved, Slesvig, var ursprungligen en vik af Alssundet. Åren 1859--63 gjordes der vigtiga fynd från den äldre jernåldern, bl. a. af tre skeppsskrof (beskrifna af K. Engelhardt 1865). E. Ebg.
Nye, Nord. mytol., en dvärg, som reglerar det skifte af månens omloppsbana, hvilket kallas ny. Th. W.
Nye, socken i Jönköpings län, Östra härad. Areal 5,391 har. 1,021 innev. (1886). Annex till Skirö, Vexiö stift, Östra härads kontrakt.
Nyed. 1. Härad i Värmlands län, ingår i Elfdals och Nyeds domsaga samt i Östersysslets fögderi och omfattar socknarna Nyed och Elfsbacka. Areal 40,306 har. 6,372 innev. (1886). -- 2. Kontrakt i Karlstads stift, omfattar de tio pastoraten Filipstads stad med Fernebo; Nordmark; Rämmen; Gåsborn; Brattfors; Väse med Östra Fogelvik; Alster; Nyed med Elfsbacka; Ölme; Kroppa med Lungsund. Areal 2,931 qvkm. 40,955 innev. (1886). -- 3. Socken i ofvannämnda härad. Areal 33,104 har. 5,079 innev. (1886). N. bildar med Elfsbacka ett konsistorielt pastorat af 2:dra kl., Karlstads stift, Nyeds kontrakt.
Ny Elfsborg. Se under Elfsborg. -- N. E. slottsförsamling är sedan 1871 införlifvad med Lundby, Göteborgs stift, domprosteriets Södra kontrakt.
Nyen (F. Nevalinnan Kaupunki), fordom stad på Nevas högra strand, vid Ochtas l. Svarta flodens inflöde, ö. om det nuv. Petersburg, erhöll stadsprivilegier d. 28 Sept. 1638 och d. 20 Sept. 1642. Gustaf II Adolf fogade likväl redan förut, efter eröfringen af keksholmska och ingermanländska områdena, anstalt om grundläggningen af en stad vid N. För att icke Viborgs handel skulle lida intrång, fastställdes rörande N:s handel, att varor, som utfördes från Keksholms län, skulle höra under svensk tullordning, hvaremot för ryskt eller ingermanländskt gods livländsk tullordning skulle följas. Under de första åren af det stora Nordiska kriget öfvergafs N. af de fleste borgarena, som flyttade sin handel till Viborg, Borgå, Helsingfors m. fl. finska eller svenska städer, och 1703, efter Nyenskans' eröfring och Petersburgs anläggning, var det alldeles ute med staden. I staden funnos en svensk och en tysk kyrka samt ett hospital. Vester om staden, på näset, som bildas af Ochta och Neva, låg Nyenskans fäste. Detta byggdes af svenskarna 1610 på samma ställe, der det af Tyrgils Knutsson upprättade, men snart förstörda, fästet Landskrona legat. Öfverste Johan Apolloff försvarade tappert N. under Nordiska krigets första år,
Källa: Project Runeberg ·
