Sida 83
Modena. 2. Fordom (1452-1859) hertigdöme uti Italien
kammar-, ekonomie- och kommersie-deputationen, i hvilken egenskap han förvärfvade stort anseende för sina kunskaper i kamerala ämnen och af riksens ständer föreslogs att utföra »ett sammandrag af de förordningar, som angå kammarverket och hushållningen med rikets hemman». Om detta förslag gått i verkställighet är obekant; deremot blef M. 1771 befordrad till ordinarie landtmätare i Gefleborgs län. Han hade redan då framträdt med sitt märkvärdiga, 1767 prisbelönade Försök til en allmän historia om Svea rikes handel (i »Svenska Patriotiska sällskapets handlingar» 1770) samt begynt tryckningen af Samling af k. förordningar m. m. angående mått, mål och vigt, som till följd af förläggarens obestånd (1771) ej blef utgifven. Tillika hade M. 1770 blifvit vald till Svenska Patriotiska sällskapets förste sekreterare, och i denna egenskap utgaf han dels dess »Handlingar» (6 bd, 1770--82), dels »Hushållnings Journal» (1776--89) och »Ny Journal uti hushållningen» (från 1790). De göromål, som sålunda hopade sig öfver honom, gjorde att han 1776 på begäran erhöll afsked från sin landtmäteritjenst, med bibehållande af lönen. Likväl fann M. tid till ett ej obetydande författareskap vid sidan af sin sekreterarebefattning. Såsom naturforskare utgaf han Anledning till stenrikets upställning på stadgade grunder (2:dra uppl. 1785) samt Bibliotheca helminthologica (1786) äfvensom en mängd rön i Vetenskapsakademiens handlingar. I ekonomien och dithörande ämnen utgaf han bl. a. Om nyttan för Sverige af handel och nybyggen i Indierna och på Afrika (1776), Handbok, innehållande huru mycket arbetsfolk etc. till åtskilliga göromål erfordras (1780), flere svar å af Vetenskapsakademien uppgifna frågor, ett presidietal derstädes m. m. Äfven till numismatiken sträckte sig hans forskning, och han offentliggjorde början af en Inledning til närmare kunskap om svenske mynt och skådepenningar (1796). Men de mest betydande frukterna af sina studier och forskningar på samhällslärans och den politiska ekonomiens område nedlade M. i Skrifter af Sällskapet för allmänne medborgerlige kunskaper (5 bd, 1794--98), hvilka han till största delen författade. Der uppträder han såsom en äkta son af upplysningstidehvarfvet, med en fördomsfrihet, en blick för framtidens kraf och en fosterlandskärlek, hvilka äro egnade att väcka öfverraskning och beundran. Frågorna om qvinnans rätt till likställighet med mannen, om »ståndscirkulationen», om handels- och näringsfrihet, om svenska jordens jämnare beskattning, om jordbrukets utveckling, om folkundervisningen -- alla dessa och flere andra finnas här behandlade eller antydda i smärre uppsatser, af hvilka flertalet går i starkt frisinnad riktning. I vissa fall är M. t. o. m. långt före vår egen tid, såsom då han ifrågasätter nyttan af ärftlig jordegendom för ett lands rätta uppodling. En af de vackraste sidorna af hans verksamhet under de senaste åren var sträfvandet för folkupplysning. Han utgaf sålunda Anledning för sockenskolmästare til deras sysslas förvaltande (1796), Lärobok, särdeles för allmogens barn (två kurser 1797, 98), Försök til en lärobok eller undervisning uti de förste begreppen (1796) samt Läsning för menige man (1798). -- M. var medlem af Vetenskapsakademien (1786) samt många in- och utländska lärda samfund. Han afled i Stockholm d. 16 Juli 1799. -rn.
Modell (Ital. modello, af Lat. modus, modulus, mått) betecknar i allmänhet en förebild, ett mönster, hvarefter något (ett skulpturverk, en byggnad, ett fartyg o. s. v.) kan eller bör utföras. -- Modellen till ett skulpturverk är den i vax, lera l. dyl. utförda, ofta sedermera i gips gjutna förebild, hvilken konstnären har till ledning, då bilden skall huggas eller snidas i ett varaktigare material (marmor eller trä), eller öfver hvilken formen tages, då det blifvande konstverket skall gjutas i metall eller liknande ämne. En sådan modell har i allmänhet och i det sistnämnda fallet naturligtvis alltid samma storlek, som det fullbordade konstverket skall hafva, med alla detaljer noggrant angifna. -- Modellen af ett byggnadsverk (ett palats, en kyrka) är en i smått utförd, fristående framställning, som antingen är afsedd att tjena till ledning vid utförandet af byggnadsarbetet eller återgifver en redan utförd byggnad. -- Likaså äro fartygsmodeller framställningar i förminskad skala af de blifvande fartygens yttre form. Den svenska flottan förvarar sina modeller i sina båda s. k. modellkamrar, af hvilka den ena finnes i Stockholm, den andra i Karlskrona. -- Lefvande modell, eller endast »modell», kallas en person, hvars kroppsformer eller drag konstnären afbildar vare sig för öfnings skull eller för att använda i ett blifvande konstverk. Upk.
Modellera (se Modell) är i allmänhet att i ett bildbart ämne, t. ex. vax eller lera, utföra en afbildning af ett föremål; i mera inskränkt bemärkelse att efter en skiss eller teckning utföra modellen till ett skulpturverk. Inom teckningsoch målarekonsten är modellera detsamma som att på den plana ytan afbilda den rundning, som föremålen i verkligheten ega. Detta sker genom omvexling af dagrar, halftoner och skuggor, i enklare teckningar genom en rätt afpassad tjocklek af figurernas yttre och inre hufvudlinier. Upk.
Modena. 1. Provins i konungariket Italien, fordom en del af hertigdömet M. (se M. 2), har en areal af 2,573 qvkm. med omkr. 290,000 innev. -- 2. Fordom (1452--1859) hertigdöme uti Italien, sträckte sig slutligen från Po till Medelhafvet och begränsades i n. af konungariket Lombardiet-Venezia, i ö. af Kyrkostaten, i s. af Toscana, Medelhafvet och Sardinien samt i v. af Parma. Det hade en areal af 6,140 qvkm. med 606,000 innev. (1855). Hertigdömet var en absolut monarki, ärftlig inom huset Österrike-Estes manliga linie. Det motsvaras ungefär af de 3 provinserna M., Reggio och Massa-Carrara i nuv. konungariket Italien. Hertigdömet M:s historia börjar med grundandet af huset Estes (se d. o.) inflytande i M. och Reggio i slutet af 1200-talet. Borso Este utnämndes 1452 af kejsar Fredrik III till hertig af M. och Reggio och erhöll 1471 af
Källa: Project Runeberg ·
