Sida 517
Newark. 3. Stad i nord-amerikanska staten Ohio
Coast range. Den har en längd af omkr. 865 km. och en medelbredd af 150 km. Dess största höjd är Mount Whitney, 4,540 m., under 36 1/2° n. br. Genom det 2,194 m. höga Truckee-passet under 40° 20' n. br. går Central Pacific-banan. Många spår af vulkanisk verksamhet finnas, såsom vulkaner, varma källor m. m. De högsta topparna äro betäckta med evig snö, och äfven kedjans kamm har på många ställen snö året om, men en tydligt markerad snögräns synes ingenstädes. Sierra-Nevada-landskapen prisas för sin naturskönhet. Som hela bergets glanspunkt betraktas den i nyaste tid mycket besökta Yosemite-dalen med de härliga vattenfallen, som der bildas af den till San Joaquin skyndande Mercedflodens källbäckar. Bergssidorna äro klädda med skogar af ek och ceder samt jättelika tallar och granar. Bland de sistnämnda må särskildt nämnas mammutträdet, Sequoia gigantea, som växer i ett antal större och smärre grupper mellan 36° och 38° n. br. på en höjd af 1,500--2,100 m.
Nevada [ni-], en af Stillahafs-staterna i nord-amerikanska unionen, ligger mellan 35° och 42° n. br. samt 114° 3' och 120° v. lgd fr. Greenw. samt begränsas i n. af staten Oregon och territoriet Idaho, i ö. af territorierna Utah och Arizona samt i s. v. och v. af staten Kalifornien. Areal 286,701 qvkm. 62,266 innev. (1880), deraf 25,653 pers. födda utom staten, 5,419 kineser, 2,803 indianer (utom 6,800 indianer i stamförbund) och 488 färgade. Statens område utgöres af ett uttorkadt sjöbäcken mellan Rocky mountains i ö. och Sierra Nevada i v., med en medelhöjd af 1,200--1,800 m. öfver hafsytan. Ehuru denna platå vanligen kallas bassäng, genomskäres den i hela sin utsträckning af bergskedjor med en relativ höjd af 300--2,400 m. och med samma hufvudriktning som Rocky mountains och Sierra Nevada. Landet företer i sin helhet ett ganska naket och bergigt utseende; mellan de parallella bergskedjorna ligga dalar af 8--30 km. bredd, som, der de genomskäras af vattendrag, innehålla bördiga sträckor. De sakna i allmänhet träd, endast cotton-wood (Populus deltoides) förekommer här och der utmed floderna. På höjden af bergskedjorna och på östra sidan af Sierra Nevada finnas skogar. Endast två af statens floder: Owyhee, ett tillflöde till Columbia, samt Colorado, nå hafvet; de öfriga, såsom Humboldt river, Truckee river, Walker river, Carson river och Reese river m. fl., falla ut i insjöar, af hvilka staten har ett stort antal (sammanlagd areal 2,396 qvkm.), eller försvinna i sanden. Å många ställen på bergskedjornas sidor synas tydliga strandlinier efter ett forntida inhaf eller försvunna sjöar. Varma källor, af hvilka flere hafva medicinska egenskaper, finnas i alla delar af staten. Klimatet är ytterligt torrt, och artificiel bevattning är alldeles nödvändig. Temperaturskilnaden vinter och sommar är mycket stor. Dsn odlade jorden utgör omkr. 137,000 har och kan, äfven om man tillgodogör sig floderna för bevattning, ej uppbringas till mer än högst 3 proc. af arealen. Vigtigaste sädesslagen äro korn, hafre och hvete. Landets förnämsta rikedom äro de stora tillgångarna på värdefulla mineral, företrädesvis silfver och guld. Ensamt tvänne grufvor vid Comstock (nära staden Virginia), de s. k. bonanza-grufvorna, California och Consolidated Virginia, hafva lemnat (sedan 1859) öfver 130 mill. doll. i silfver och guld, och statens hela afkastning af dessa metaller uppgår till mer än 300 mill. doll. De rika koppartillgångarna hafva knappast blifvit rörda. Jernvägarna hafva en längd af mer än 1,300 km., deraf 727 km. på Central Pacific-banan, som går midt igenom staten. N. hade 1883 ett statsuniversitet (i Elko), 12 high schools och 185 common schools. Författningen liknar de andra vestra staternas. (Jfr t. ex. Nebraska.) N. sänder till kongressen 2 senatorer och 1 representant. Hufvudstad är Carson city (4,229 innev. 1880), längst i v. Vid upptäckten af silfverrikedomen (1858--59) var N. en del af Utah och hade då knappt andra hvita än ett par tjog mormoner; men nämnda upptäckt föranledde en stor rusning af grufarbetare af alla nationaliteter, hvilket hade till följd, att flere städer anlades inom ett par år. Den 2 Mars 1861 blef N. territorium och d. 31 Okt. 1864 stat i unionen.
New Albany [nju ålbäni], stad i nord-amerikanska staten Indiana, vid Ohio, snedt emot Louisville. 16,423 innev. (1880). Glasbruk (bland de största i Förenta staterna), jerngjuterier, bomullsfabriker, qvarnar, svinslagterier m. m.
New Almaden [nju]. Se Kalifornien, sp.61.
Newark [njuark]. 1. (N.-upon-Trent.) Stad i engelska grefskapet Nottingham, nära floden Trent och vid Great Northern- samt Nottingham--Lincoln-jernvägen. 14,018 innev. (1881). Kyrkan S:t Mary Magdalene (hufvudsakligen från 14:de årh.) är en af de största och vackraste kyrkor i England. En annan märklig byggnad är det gamla slottet (nu en ruin), som uppgifves vara grundadt af vestsachsernas konung Egbert samt delvis ombyggdes och utvidgades i 12:te årh. Liflig handel med stenkol, spanmål och nötkreatur. Stora ölbryggerier och mälterier, jernoch mässingsgjuterier samt maskinverkstäder. -- 2. Största staden i nord-amerikanska staten New Jersey, vid Passaicfloden, 6 km. från Newark-viken och 14 km. v. om New York, med hvilken stad N. är förenadt medelst flere jernvägslinier. 136,508 innev. (1880). N. är en af de största fabriks- och handelsstäder i unionen och har blifvit kalladt »Amerikas Birmingham». 1880 funnos-1,319 industriella etablissement, med 30,000 arbetare och ett tillverkningsvärde af omkr. 69 mill. doll. Vigtigaste industrigrenarna äro tillverkning af juvelerarearbeten, läder, skor och andra läderarbeten, celluloid, hattar, öl, vagnar, bomulls- och yllevaror, symaskiner, cigarrer och tobak. N. anlades af puritaner från Connecticut 1666. blef 1836 stad och hade då endast 19,732 innev. -- 3. Stad i nord-amerikanska staten Ohio, vid Ohio-Erie-kanalen. 9,602 innev. (1880). I trakten finnas stenkolsgrufvor.
Källa: Project Runeberg ·
