Sida 109
Moln, meteor., de dimmor (se Dimma), som ej hvila omedelbart på jordytan, utan sväfva till större eller mindre höjd i atmosferen
utkommo under hans presidium. För upphjelpande af universitetets ekonomi uppgjorde M. 1732 planen till ett lotteri, hvilket också kom till stånd och, under kontroll af honom, inbragte en ej obetydlig summa. 1743 afgick han, pensionerad, från professuren, som han fick öfverlemna åt sin måg Nelander. Under sin emeriti-tid utarbetade M. en Kort beskrifning öfver Est- och Liffland (1756). För öfrigt efterlemnade han några latinska tal samt i handskrift en samling skaldestycken, förvarad å Lunds universitets bibliotek. M. afled d. ö Apr. 1758. -rn.
Moller, Georg, tysk byggmästare och konstskriftställare, f. 1784, d. 1852, utbildade sig under resor i Italien och blef efter sin återkomst hof byggmästare i storhertigdömet Hessen. Han uppförde nya hofteatern i Darmstadt, likaså den nya teatern i Mainz, residenset i Wiesbaden m. m. Han var den, som hittade originalritningen till domen i Köln. Den förnämsta af hans skrifter var Denkmäler deutscher baukunst (2 bd, 1815--31; 3:dje b. af Gladbach, 1845).
Mollien [måliä'ng], François Nicolas, grefve, fransk finansman, f. 1758, d. 1850, tjenade till 1792 i finansministeriet, dref derefter en bomullsfabrik och var 1806--14 samt under »hundra dagarna» Napoleon I:s »utgiftsminister» (ministre du trésor). I sistnämnda egenskap inlade han mycket stora förtjenster om franska statsfinansernas ordnande. Af Napoleon utnämndes han till grefve och af Ludvig XVIII 1819 till pär. M. offentliggjorde på sin höga ålderdom sina memoarer under titel Mémoires d'un ancien ministre du trésor public (1845);
Molliskanalen. Se Linth.
Mollskinn. Se Moleskin.
Mollusca. Se Blötdjur.
Molluscum, Lat., med., en nybildning i huden af tvänne olika slag. M. fibrosum (m. pendulum l. m. simplex) är en ärt- eller bönstor, skaftad hudsvulst, som kan antaga t. o. m. storleken af en knytnäfve eller ett barnhufvud. Sådana svulster uppträda stundom i stort antal och då företrädesvis i pannan, nedhängande öfver ögonbrynen, eller på kindbenen. Dessa äro sammansatta af en geléartad bindväf, omgifven af slät hud, och sakna utförsgång. -- Den andra formen, M. contagiosum, utgöres af mjuka, högst ärtstora svulster med glänsande yta och trattformig fördjupning på spetsen, antydande en utförsgång för en talgkörtel. Innehållet består af talgkörtelsekret jämte specifika glänsande runda kroppar, hvilka af somliga anses vara bärare af ett smittämne. F. B.
Mollusker, Mollusca. Se Blötdjur.
Mollwitz, by i preussiska regeringsområdet Breslau (Schlesien), vid floden Brieg, är bekant genom den seger Fredrik II d. 10 April 1741 der vann öfver österrikarna, anförda af general Neipperg. Till minne af denna seger uppfördes 1878 på slagfältet en 6 m. hög granitobelisk.
Mollösund, fiskeläge i Göteborgs och Bohus län, på Orusts långt utskjutande sydvestligaste udde, Tången, Orusts vestra härad, midt emot Mollön, från hvilken fiskeläget skiljes genom sundet Mollösund. M. är kändt sedan medeltiden och intog en framstående plats under 1500-, 1600- och 1700-talens sillfiske-perioder. Storsjöfiske, fraktfart samt sillsaltning. Post-, telefon- och skjutsstation. Fiskeläget, som utgör en egen kapellförsamling till Morlanda, Göteborgs stift, Orusts och Tjörns kontrakt, egde vid 1885 års slut 735 innev. A. V. L.
Moln, meteor., de dimmor (se Dimma), som ej hvila omedelbart på jordytan, utan sväfva till större eller mindre höjd i atmosferen. De bildas derigenom att den i luften befintliga vattengasen, så snart temperaturen nedgår till ett visst, af vattengasens mängd beroende gradtal, delvis kondenseras till flytande vatten eller vid starkare köld öfvergår till is. Den för molnens bildande nödvändiga temperatursänkningen uppstår i de allra flesta fall deraf att luftmassor uppstiga från jordytans granskap till större höjd i atmosferen, hvarvid deras temperatur efter hand måste sjunka, tills den i dem inblandade vattengasen icke längre kan bibehålla sig i gasformigt tillstånd, utan kondenseras. Exempel på detta slag af molnbildning äro de s. k. cumuli (se d. o.) l. stackmolnen, hvilka under vackra sommardagar bilda sig på förmiddagen, tilltaga till framåt kl. 1 eller 2 e. m. och derefter upplösas, en följd af luftströmmens uppstigande före middagen och dess nedgående på eftermiddagen. En liknande orsak ligger till grund för det allmänt bekanta faktum att bergspetsar oftast äro inhöljda i moln, medan luften rundt omkring dem är ren och klar. Enstaka öar i de större hafven gifva redan på afstånd sin närvaro tillkänna genom de moln, som beständigt sväfva öfver dem. Till följd af markens uppvärmning af solen uppstiger nämligen en luftström öfver ön, medförande vattengas till de högre, kallare luftlagren, hvarest densamma utfälles i form af moln. Äfven kan ett moln länge hålla sig qvar vid oförändrad höjd öfver marken, ehuru vattenpartiklarna, af hvilka det består, måste sjunka genom sin tyngd. Molnet synes nämligen intaga samma ställe på himlen, ehuru dess partiklar oupphörligt vexla. Man har antagit, att de moln, som uppstå vid vattengasens kondensation i luften, således äfven dimmorna, väl utgöras af vatten i flytande form, men att deras minsta beståndsdelar ej äro kompakta vattendroppar, utan små vattenblåsor (en åsigt, som dock ännu tarfvar ytterligare bekräftelse). Deremot vet man med fullkomlig säkerhet, att i de högre luftlagren förekomma moln. de s. k. cirri (se Cirrus), som uteslutande bestå af fina isnålar, hvilka, derigenom att solstrålarna brytas genom deras plana ytor eller reflekteras mot dessa, framkalla den mångfald af företeelser, som benämnas halofenomen (se d. o.). Sker vattengasens kondensation i luften mycket hastigt och i större ymnighet, så bilda sig vid temperaturer öfver 0° större eller mindre kompakta droppar, hvilka i form af regn ur molnet nedfalla till jorden. Är temperaturen i luftlagret under 0°, bilda sig vid kondensation en snökristaller af olika form och storlek. Någon gång upplöser sig nederbörden, som faller från ett moln, redan innan den hinner ned till jordytan, och molnen antaga då ett egendomligt strimmigt
Källa: Project Runeberg ·
