Sida 65
Mjeltbrand, anthrax (jfr d. o.), en infektionssjukdom, som förekommer hos menniskor och nästan alla varmblodiga djur
det politiska lifvet, i det han var en af den moderata liberalismens banérförare i badiska landtdagens 2:dra kammare samt 1848 fungerade såsom president i Vorparlamentet och derefter till en tid bevistade den tyska Nationalförsamlingens förhandlingar i Frankfurt. M:s verksamhet för reformer i tyska straffrätten, straffprocessen och fängelseväsendet var mycket betydelsefull, och af hans många skrifter öfversattes flere på främmande språk. Han var en af grundläggarna af »Kritische zeitschrift für gesetzgebung und rechtswissenschaft des auslandes» (28 bd, 1829--56) samt medutgifvare af »Neues archiv des kriminalrechts» och »Archiv für civilistische praxis».
Mitterwurzer, Anton, österrikisk sångare, f. 1818, d. 1872, var 1839--70 engagerad vid hofoperan i Dresden och gjorde sig känd som en dramatisk sångare af hög rang, särskildt i Marschners och Wagners operor. A. L.
Mittimus (Lat., »vi skicka»), i England, dels arresteringsorder, dels skrifvelse, som åtföljer handlingars öfversändande från en domstol till en annan.
Mittnacht, Hermann von, würtembergisk statsman, f. 1825, blef 1861 medlem af landtdagens 2:dra kammare och 1867 justitieminister. Han var en af de konservatives ledare och tillhörde 1868--70 partikularisterna i Tyska tullparlamentet, men fick likväl, sedan han i Aug. 1870 efter Varnbüler blifvit ministèrens chef, omsorgen om de förhandlingar med Bajern och Nordtyska förbundet, som föregingo Würtembergs inträde i Tyska riket. 1873 öfvertog M., med bibehållande af justitieministersportföljen, hvilken han först 1878 lemnade, ministerierna för utrikes ärenden och för det kungl. huset, utnämndes 1876 formligen till ministerpresident och har sedan 1880 äfven ledningen af kommunikationsväsendet i Würtemberg.
Mittweida, stad i konungariket Sachsen, regeringsområdet Leipzig, vid jernvägen emellan Riesa och Chemnitz. 9,218 innev. (1880). Fackskola för maskinbyggnadskonst. Textilindustri.
Mitylene. Se Mytilene.
Mius, flod i Donska kosakernas land i Syd-Ryssland, har en längd af omkr. 200 km. och faller genom en 30 km. lång liman ut i Azovska sjön.
Mivart, S:t George, engelsk zoolog, f. 1827, var från 1874 någon tid professor i biologi vid University college i London och sekreterare i »Linnean society». I sitt arbete On the genesis of species (1871) framhåller M. möjligheten af likartade djurformers framträdande oberoende af hvarandra samt bestrider, att den darwinska teorien om arternas uppkomst gäller äfven om menniskan, hvars förnuftighet han icke vill härleda ur »naturligt urval». Bland arbeten af M. må vidare nämnas Lessons from nature (1876), i hvilket han utvecklar grundskilnaden mellan menniskan och djuren, och Nature and thought (1883).
Mixed pickles [mixt pi'cköls]. Se Pickles.
Mixolydisk, den autentiska kyrkotonart, hvars grundton är g (se Kyrkotonarter). A. L.
Mixteka [misjteka], namn på en indianstam (mixtekerna) och dess språk. Se Indianer, sp. 521, och Mejikanska språk.
Mixtum Compositum (Lat., af miscere, blanda, och componere, sammansätta), litet af hvarje, mischmasch.
Mixtur (Lat. mixtura l. mistura, blandning). 1. Farmak., med., i vatten verkställd lösning af medicinskt verksamma ämnen, t. ex. organiska eller oorganiska salter, med tillblandning (för smakens eller bättre verkans skull) af någon syrup el. dyl. Benämningen mixtura är i sista upplagan af den svenska farmakopén utbytt mot namnen solutio och liquor. Åtskilliga läkemedelsformer benämnas dock ännu i dagligt tal »mixturer», t. ex. mixtura salina = solutio acetatis kalici; m. simplex = m. pyrotartarica camphorata Ed. VI; m. arsenicalis Fowleri = liquor arseniitis kalici o. s. v. -- 2. Musikt., blandad stämma i orgeln, i regeln bestående af oktaver och qvinter, stundom äfven innefattande tersen eller t. o. m. septiman, i andra eller tredje oktaven ofvanför grundtonen. Mixtur nyttjas endast i förening med andra stämmor. 1. O. T. S. 2. A. L.
Mizpa (Mizpe, »utsigtsort», en högt belägen ort med fri utsigt), i Gamla test. benämning på flere orter i Palestina, af hvilka följande två äro de vigtigaste. 1. M. i Gilead, äfven kalladt Ramat M., Ramot i Gilead och Rama, låg ö. om Jordan i Gads stamområde och var en militäriskt vigtig ort samt fristad. Dess plats har man velat återfinna vid Es-Salt eller rättare vid de nuv. ruinerna Dsjilad, n. om Djebel Oscha (berget M.). -- 2. M. i Benjamins stamområde, tyckes under domareperioden hafva varit en religiös-politisk medelpunkt. Sannolikt är det att söka vid den nuv. moskén Nebi Samwil, Samuels föregifna graf, 10 km. n. v. om Jerusalem, på toppen af en bergås, hvarifrån man har en vidsträckt utsigt åt alla sidor.
Mjeldrunga, socken i Elfsborgs län, Gäsene härad. Areal 2,140 har. 477 innev. (1885). Annex till Eriksberg, Skara stift, As kontrakt.
Mjellby (egentl. Mellby), socken i Blekinge län, Listers härad. Areal 7,362 har. 6,728 innev. (1885). M. utgör ett regalt pastorat af 1:sta kl., Lunds stift, Listers och Bräkne kontrakt.
Mjeltbrand, anthrax (jfr d. o.), en infektionssjukdom, som förekommer hos menniskor och nästan alla varmblodiga djur. Vanligast uppträder den hos nötkreatur och får, mindre ofta hos hästar och ytterst sällan hos svinkreatur eller andra husdjur. Under den varma årstiden antager sjukdomen ofta stor utbredning, men under vintern förekomma endast enstaka fall deraf. Orsaken till sjukdomen är en klyfsvamp, mjeltbrandsbacillen (bacillus anthracis), som kan upptagas från sårytor eller med den inandade luften eller med förtärda delar efter mjeltbrandssjuka djur (såsom mjölk och kött) eller genom insekter öfverföras från döda eller sjuka kreatur till friska. Mjeltbrandsbacillen förökar sig inom djurkroppen genom delning
Källa: Project Runeberg ·
