Sida 395
Nanduerna, Rhea, zool., bilda ett slägte inom strutsfoglarnas ordning
Wheeler och hans familj samt omkr. 900 andra engelsmän, gamla och unga, män och qvinnor. Derefter tog han befälet öfver upprorsmännen i distriktet Khanpur, men blef flere gånger slagen. 1858 var han en af de verksammaste anförarna i det guerrillakrig, som utkämpades hufvudsakligen i Audh; men i sista dagarna af 1859, då de återstående rebellerna räddade sig öfver Nepals gräns, var N. bland flyktingarna. En tid efteråt berättades, att han dött, men hans verkliga öde är obekant.
Nancy [nangsi'], fordom hufvudstad i Lothringen, derefter i franska depart. Meurthe och efter 1872 i depart. Meurthe-et-Moselle, ligger nära venstra stranden af Meurthe, 10 km. ofvanför flodens förening med Moselle, vid Marne-Rhen-kanalen och jernvägen emellan Paris och Strassburg, som vid N. utsänder flere bibanor. 73,208 innev. (1881). N. består af den oregelbundna gamla staden i n. v., emellan citadellet och Rue Stanislas, samt nya staden 1. Stani-slausstaden i s. ö. med breda, raka gator. Utanför stadsportarna, af hvilka flere äro bibehållna på grund af sitt antiqvariska intresse, utbreda sig stora förstäder. Vackrast bland de öppna platserna är Stanislaustorget, som prydes med en 1831 rest staty af Stanislaus Leszczynski, Lothringens siste hertig, hvilken gjorde mycket för stadens försköning, och flere monumentala fontäner samt omgifves af ståtliga byggnader: stadshuset, biskopspalatset, teatern m. fl. En vacker triumfbåge förmedlar öfvergången emellan Place Stanislas och Place Carrière i gamla staden. Bland offentliga byggnader förtjena nämnas domkyrkan, byggd i 18:de årh., franciskan- l. cordelier-kyrkan (byggd af René II till minne af hans seger öfver Karl den djerfve), med flere gamla grafmonument, det i 17:de årh. uppförda grafkapellet, med lothringska hertigarnas grafvar, Bonsecours-kyrkan, med Stanislaus' och hans gemåls grafvar, det forna universitetshuset (nu biblioteksbyggnad). Af det gamla hertigliga slottet (från 15:de årh.) återstår endast en flygel, som, sedan en del af denna 1871 härjats af en eldsvåda, restaurerades i 15:de årh:s stil. En del af byggnaden inrymmer ett arkeologiskt museum för Lothringen. -- Staden är säte för en biskop, ett reformert och ett israelitiskt konsistorium samt en appellationsdomstol och har 4 fakulteter, en farmacevtisk högskola, lycée, skogsinstitut (det enda i Frankrike), ett stort bibliotek, arkiv, botanisk trädgård, naturalhistoriskt museum, ett sällskap för vetenskap, konst och industri (Académie de Stanislas) m. m. Den stora dårvårdsanstalten Maréville ligger 4 km. n. om staden. N. är en liflig fabriks- och handelsstad. Särskildt är det hufvudort för tillverkning af broderade arbeten, hvarjämte finnas flere klädes- och bomullsfabriker, jernverk och jerngjuterier, glasbruk och kemiska fabriker. En stor del af befolkningen sysselsätter sig med tillverkning af halmhattar, artificiella blommor, strumpvaror etc. -- N. var från midten af 12:te årh. hertigarnas af Lothringen residens och delade Lothringens öden, tills det jämte landet efter den siste hertigens, Stanislaus Leszczinskys, död (1766) förenades med Frankrike. Vid N. besegrade hertig René af Lothringen d. 5 Jan. 1477 hertig Karl d. djerfve af Burgund, som der förlorade lifvet.
Nanduerna, Rhea, zool., bilda ett slägte inom strutsfoglarnas ordning (Brevipennes) och foglarnas klass. Hufvudet (med undantag af tyglarna samt trakten kring ögon och öron), halsen och låren äro fjäderklädda, näbben rak, platt och bred, med afrundad, omfattande spets, näsborrarna belägna midt på näbben i en hudbeklädd grop. Vingarna äro förkrympta, försedda med sporre och något längre fjädrar; stjerten likaledes förkrympt. Tarserna äro ganska långa och mer eller mindre täckta med stora tvärsköldar, tårna tre, korta, riktade framåt och förenade vid roten; innertån är den kortaste. Klorna äro hoptryckta från sidorna och runda i spetsen. Fjädrarna sakna biskaft. Till detta slägte höra tre arter, som äro hemma i Södra Amerika från och med Patagonien ända upp i Brasilien och Bolivia. -- Nandun l. pampas-strutsen, R. americana, har hufvudets och halsens öfre sida, nacken och frambröstet svarta, halsen i midten gulaktig, strupen, kinderna och öfre sidorna af halsen ljust askgrå, ryggen, bröstets sidor och vingarna brunaktigt askgrå, kroppens undre sida smutsigt hvit, hufvudets nakna delar köttröda, näbben ungefär lika lång med hufvudet och gråbrun samt benen grå. Hannen blir 1,5 och honan 1,38 m. lång. Nandun förekommer på Syd-Amerikas pampas till Rio Negro, företrädesvis i La Plata-staterna, i familjer eller flockar, springer ytterst snabbt, lefver af växtämnen (t. ex. blad och frön), insekter, kräldjur och stundom fisk samt gör stor skada på åkerfält och planteringar. Hannen samlar vid parningstiden flere honor omkring sig, kämpar med rivaler om dem och uppför sällsamma dansar inför honorna. Dessa lägga sammanräknadt 20 eller flere (man har sagt 40, 50, ända till 80) ägg i en och samma fördjupning i marken. Endast hannen rufvar äggen och för ungarna med sig under några veckor, hvarefter honorna åter sälla sig till familjen. De gamla foglarnas kött är groft, men ätes dock af indianerna; ungarna äro deremot smakliga och förtäras gerna af de hvita. Äggen, af hvilka hvart och ett innehåller lika mycken föda som tre fjerdedels tjog hönsägg, ätas likaledes. Fjädrarna användas till damvippor, de längsta och bästa till prydnader, pennspolarna, till att fläta ridtyg, väfva mattor och förfärdiga snaror af halsskinnet till påsar. Nandun hetsas med hundar eller fångas med kastkulor (bola). Han kan lätt tämjas och uppfödes numera för fjädrarnas skull. I mellersta Europas zoologiska trädgårdar är det icke förbundet med någon svårighet att underhålla honom. -- Darwins struts l. dvärgnandun, R. Darwinii, torde vara något mindre än föregående art, har näbben kortare än hufvudet, tarserna till större delen med nätlikt fördelade plåtar, benen fjäderklädda nedom knäleden och vingarna tätare, med bredare fjädrar. Färgen är brunaktig och fjädrarna kantade med hvitt, hvilket särskildt på vingfjädrarna utvecklas till tvärband. Arten förekommer allmänt på Syd-Amerikas slättland nästan upp emot Rio Negro. -- Långnäbbade
Källa: Project Runeberg ·
