Sida 397
Nantes, hufvudstad i franska depart. Loire-inférieure, fordom hufvudstad i Bretagne
direktör han sedermera var under 10 år. De insigter han samlat under sina resor och genom en vidsträckt läsning framlade han i Compendium cosmographicum. Det er: En kort beskriffuelse offuer den gantske verden (1633; 4:de uppl. 1646), den första danska geografien och ett i flere hänseenden märkligt arbete. 1639 blef N. rådman och 1654 förste borgmästare i Köpenhamn. Han gjorde sig särskildt bemärkt såsom en af borgareståndets ledare på riksdagarna 1648--58 i striden mot riksrådets envälde samt utvecklade stor verksamhet vid försvaret af Köpenhamn under belägringen 1658--59. Vid riksdagen 1660, då han förde ordet hos borgareståndet, bidrog han i väsentlig mån till statshvälfningen. Hans sträfvanden gingo dervid ut på att befria konungen från beroendet af adeln, hvilket ledde till enväldet, något som N. dock antagligen ej åsyftat. Till lön för sina tjenster utnämndes N. 1660 till kungligt råd och medlem af statskollegiet samt 1661 till medlem af höiesteret och president i Köpenhamn. 1664 erhöll han säte i lagkommissionen. År 1662 var han en bland stiftarna af ett nytt isländskt handelskompani, som hade monopol på handeln på Island. Han dog d. 12 Nov. 1667. E. Ebg.
Nansen, Hans Leierdahl, norsk ämbetsman och politiker, född i Sogn 1764, började sin ämbetsmannabana i Danmark och blef sedermera sorenskriver (domhafvande) i Guldalen 1809 samt i Jæderen och Dalerne 1813. På stortingen 1814, 1815--16 och 1821 representerade han Stavangers amt. Den oppositionella hållning han sistnämnda år till en början intog på stortinget öfvergaf han snart. Död i Kristiania 1821, före tingets afslutning. Y. N.
Nansouty [nangsouti], Étienne Antoine Marie Champion de, grefve, fransk militär, f. 1768, d. 1815, var en af sin tids yppersta kavallerigeneraler. I spetsen för en kyrassier-division utmärkte han sig såväl vid Ulm (1805) och Austerlitz (s. å.) som under de följande fälttågen mot Preussen och Ryssland. 1809 öfvertog han befälet öfver det tunga gardeskavalleriet och förde det med ära vid Wagram (s. å.). Under 1813 års fälttåg i Tyskland anförde han hela gardeskavalleriet. Efter slaget vid Craonne (Mars 1814) måste han på grund af försvagad helsa lemna armén. Han slöt sig sedermera till bourbonerna och blef kapten för Konungens musketörer. C. O. N.
Nanterre [nangtär], stad i franska depart. Seine, n. v. om Mont-Valérien, 12 km. v. om Paris. Omkr. 4,000 innev. I denna stad bodde enligt sägnen den heliga Genoveva, som blef Paris' skyddshelgon. Annandag-pingst hvarje år firas der under stort tillopp af åskådare den bekanta rosenkransfesten, då en dygdig flicka krönes till »rosenjungfru» (»rosière de N.»).
Nantes [nangt], hufvudstad i franska depart. Loire-inférieure, fordom hufvudstad i Bretagne, ligger på högra stranden af Loire (52 km. från mynningen), som der upptager bifloderna Sèvre Nantaise och Erdre m. fl. samt bildar flere genom broar förenade öar. Genom sitt läge nära mynningen af Frankrikes största flod och sina många jernvägskommunikationer har staden blifvit en af Frankrikes förnämsta handels- och industristäder samt är till folkmängden (117,555 pers. 1881) den sjunde staden i landet. Genom regleringar och nybyggnader har staden på senare tiden vunnit ofantligt i utseende. Bland kyrkorna må nämnas den 1434 påbörjade, ännu ofullbordade gotiska domkyrkan S:t Pierre, S:t Nicolas, en modern byggnad i 13:de årh:s stil, samt S:te Croix, byggd på ruinerna af ett gammalt hednatempel. Mellan katedralen och floden Loire ligger slottet (grundlagdt i 9:de eller 10:de årh., ombygdt 1466), numera artillerikasern. Andra mera framstående byggnader äro prefekturpalatset, stadshuset, justitiepalatset, börsen, teatern, en af de vackraste i Frankrike, samt de stora magasinen för kolonialvaror (les salorges). Utom kajerna har staden flere vackra promenader: bulevarder och avenyer samt en botanisk trädgård, bestående af en mera vetenskaplig del och en engelsk park, en af de vackraste i sitt slag. På stadens förnämsta torg, Place royale, står en monumental springbrunn af blå granit, med en hvit marmorstaty af staden samt bronsstatyer af Loire med dess 4 bifloder Sèvre, Erdre, Cher och Loir. -- N. är säte för 11:te armékårens generalkommando och en biskop. Bland undervisnings- och bildningsanstalter må nämnas lycée, en medicinsk och farmacevtisk skola, en hydrografisk skola, en École des sciences et des lettres, en skola för teckningskonst, musikkonservatorium, döfstuminstitut, ett offentligt bibliotek (90,000 bd), museer (för konst, naturvetenskaper och arkeologi) samt flere lärda sällskap. Staden har 2 stora hospital: S:t Jacques och Hôtel-Dieu, samt flere mindre. -- Af betydenhet äro maskinverkstäderna samt jernoch koppargjuterierna, såpsjuderierna, garfverierna och bryggerierna. Deremot ligga skeppsbyggeriet och den förr mycket lifliga sockerindustrien nere. Likaså har tillverkningen af »conserves alimentaires» lidit betydande afbräck. Det stora hafsfisket bedrifves ej mer, endast kustfiske. Såsom handelshamn intager N. numera endast sjette platsen, efter Marseille, Havre, Bordeaux. Dunkerque och Rouen. Denna tillbakagång förklaras delvis af de för sjöfarten ogynsamma vattenförhållandena i nedre Loire. Vid lågt vatten kunna nämligen endast mindre fartyg (som ej ligga djupare än 3--3,5 m.) passera; större fartyg (5 m. djupgående) måste af vakta springflod, hvarför på sista åren en kanal varit under byggnad långs Loires södra strand. Genom en 360 km. lång kanal är N. förenadt med Brest. Regelbunden ångbåtskommunikation finnes med bl. a. Havre, Bordeaux och Hamburg; paketbåtarna till Spanien, Mejico och Vestindien utgå från S:t Nazaire, N:s uthamn. -- Före den romerska eröfringen var orten de galliske namnetern as hufvudstad. Under medeltiden härjades staden flere gånger af nordmännen och var senare grefvarnas och hertigarnas af Bretagne hufvudstad. Den 13 April 1593 utfärdade Henrik IV der det s. k. nantesiska ediktet (se d. o.). Under den första franska revolutionen hemsöktes staden grymt
Källa: Project Runeberg ·
