Tomaskristna kallas i kyrkohistorien de till Indien från Persien utvandrade nestorianer, hvilka under den nestorianske patriarken Timoteus (778--820) trädde i närmare förbindelse med den nestorianska moderkyrkan, som från denna tid försåg dem med biskopar. De erhöllo äfven betydande privilegier af de inhemske furstarna, hvarigenom de kunde bilda en egen liten stat med inhemska konungar, hvilka dock snart dogo ut, hvarefter deras rike genom arf öfvergick till Kotsjins (Gochins) beherskare. Då Vasco da Gama kom till Indien, befunno de tomaskristne sig i en mycket betryckt ställning, hvadan de erbjödo honom kronan. Åtskilliga våldsamma försök gjordes sedermera från den romerska kyrkans sida att förmå dem att öfvergå till katolicismen, hvilket äfven lyckades på en synod i Diampery 1599. En ringa del fasthöll dock fortfarande vid den fäderneärfda tron samt utöfvade ett så starkt inflytande på de till den romerska tron öfvergångne, att dessa 1653 frigjorde sig från det dem påtvingade romerska oket. I våra dagar uppgifvas de indiske tomaskristne utgöra omkr. 70,000 själar. De bilda en egen liten stat under engelsk öfverhet, men styras af egna prester och äldste. Namnet tomaskristne härrör från traditionen om apostelen Tomas' (se denne) missionsverksamhet uti Indien. De betrakta honom såsom grundläggaren af deras kyrka. Jfr Kaldeiske kristna och Nestorianer. J. H. B.
Nordisk familjebok · första upplagan
Tomaskristna
Ämne: Östkyrkan och kristologiska striderna · Kyrka, kristendom och kyrkohistoria
Nordisk familjebok, 1:a uppl., band 16 (1892), sp. 472 · visa i originalet · läs på runeberg.org ↗