Read Runeberg

Person · f. 1583

Hugo Grotius

Holländsk rättslärd

Nämns i 18 verk på 26 sidor.

Nordisk familjebok, första upplagan (1876–1899)

Grotius, Hugo (egentligen Huig de Groot), holländsk rättslärd, föddes i Delft d. 10 April 1583, studerade från 1594 rättsvetenskap och klassiska språk i Leiden samt åtföljde 1598 storpensionären Oldenbarneveld på dennes ambassad till Frankrike. Kreerad till juris doktor i Orléans, blef han 1599 sakförare i Haag, 1603 republikens historiograf, 1607 generalfiskal och 1613 rådspensionär i Rotterdam. I striden mellan gomarister och arminianer, som på samma gång blef en strid mellan det oraniska och det republikanska partiet, stod G. såsom Oldenbarnevelds anhängare på de senares sida och blef jämte honom fängslad samt i Maj 1619 dömd till lifstidsfängelse och insatt på slottet Lovesstein nära Gorkum. Hans flykt derifrån i en boklår med …

Läs hela artikeln

När personen nämns

  1. 1670-talet: 1 verk
  2. 1680-talet: 0 verk
  3. 1690-talet: 0 verk
  4. 1700-talet: 0 verk
  5. 1710-talet: 0 verk
  6. 1720-talet: 0 verk
  7. 1730-talet: 0 verk
  8. 1740-talet: 0 verk
  9. 1750-talet: 0 verk
  10. 1760-talet: 0 verk
  11. 1770-talet: 0 verk
  12. 1780-talet: 0 verk
  13. 1790-talet: 0 verk
  14. 1800-talet: 0 verk
  15. 1810-talet: 0 verk
  16. 1820-talet: 0 verk
  17. 1830-talet: 2 verk
  18. 1840-talet: 3 verk
  19. 1850-talet: 2 verk
  20. 1860-talet: 3 verk
  21. 1870-talet: 1 verk
  22. 1880-talet: 1 verk
  23. 1890-talet: 4 verk
  24. 1900-talet: 0 verk
  25. 1910-talet: 0 verk
  26. 1920-talet: 0 verk
  27. 1930-talet: 1 verk

Verk per årtionde efter tryckår; flest från 1890-talet (4).

Nämns tillsammans med

I böckerna

Svenska historien 6. (1862) · 3 sidor

  • s. 16 …förstod att med utmärkt skicklighet använda dess kraftspråk på förefallande händelser; i sednare åren blef Hugo Grotius hans mest älskade författare. Dessa sysselsättningar ingåfvo allvarliga tankar. Man hörde honom framställa…
  • s. 116 …fordna lärare Johan Skytte, och ytterligare begagna sig af dess undervisning. Xenophon, Seneca och serdeles Hugo Grotius voro hans älsklingsförfattare. Äfven med historien sysselsatte ban sig gerna, kallande densamma en lärarinn…
  • s. 164 …öfverensstämde fullkomligt med denna konungs egna tänkesätt, likasom med protestantismens; och Seneca samt Hugo Grotius, hans båda älsklingsförfattare, hade arbetat uti samma anda. Klarhet och behag uti framställningssättet för…

Enhvar sin egen lärare (1893) · 3 sidor

  • s. 852 …ot de besegrade i enlighet med de nya och mänskligare grundsatser i folkrätten, som den berömde holländaren Hugo Grotius börjat göra gällande och hvilkas tillämpning af Gustaf Adolf icke utgör den minsta delen af hans storhet.…
  • s. 1036 …I den praktiska filosofiens historia glänser med oförgänglig glans namnet på den till Sverige öfverflyttade Hugo Grotius, den moderna folkrättens grundläggare. Och som teoretisk filosof intager Baruch Spinoza, Descartes' lärjung…
  • s. 1041 …of samlades ej blott Sveriges, utan äfven många af det öfriga Europas förnämsta lärda, t. ex. Cartesius och Hugo Grotius. Äfven som författare utmärkte sig flere af furstarne. Gustaf II Adolf t. ex. var en utmärkt talare och fr…

Svenska historien 7. (1838) · 2 sidor

  • s. 125 …Sverge. Richelieu tyckte, att han nu mera icke var i serdeles stort hehof af sistnämnde land; och när derföre Hugo Grotius i början af 1635 kom som Svenskt sändebud till Paris, kunde han ingenting uträtta. Då beslöt rikskansleren at…
  • s. 126 …vara nära och godt förstånd mellan denna krona och Frankrike. Den 30 April lemnade han Compiegne och for till Hugo Grotius i Paris, der hans boning ständigt omgafs af folk, som voro nyfikna att se den store rikskansleren. Från Paris…

Svenska historien 10. (1842) · 2 sidor

  • s. 64 …ågra mutade personer. Han dömdes till döden och mottog densamma med un-dergifvenhet och oruhbeligt lugn. Hugo Grotius hade varit en trogen anhängare och vän af Olden Barneveld, och blef derföre vid samma tillfälle häktad, ankla…
  • s. 67 …e det förra missförståndet på en af sina gunstlingar, den bekanta pater Josef. Under denna tid fortsatte Hugo Grotius, jemnte ämbetsgöromålen, sina lärda forskningar. Han såg dagligen det stora och förfärliga elände, som genom…

Svenska historien 20. (1853) · 2 sidor

  • s. 159 …äraren och grep alltså verket an. Några spår voro visserligen på besagde bana förut uppgångna, i synnerhet af Hugo Grotius genom dennes ryktbara verk: De jure belli et pacis 1). Sistnämnde lärobyggnad hvilade likväl icke på rent vet…
  • s. 161 …t beträdd med förräderi mot svenska fanorna i). Pufendorf besvarade anfallen tills skriftvexlingen sjelfdog. Hugo Grotius var den, som i nyare Europa först började framställa de på rena fornuftsgrunder fotade samhällsläror, hvilka…

Filosofiens historia (1896) · 2 sidor

  • s. 10 ….........................130 Baco afVerulam.........................................................132 Hugo Grotius...........................................................133 Tomas Hobbes................................…
  • s. 139 …rättsläran: a) Hugo Gro-tius, b) Tomas Hobbes, som bägge sökte rättsprincipen i själfva människon aturen. a) Hugo Grotius, född 1583 i Holland, svensk gesandt i Frankrike, t 1645. Han fann rättsprincipen i den samhällsdrift, som G…

Joannis Schefferi Argentoratensis Lapponia (1673) · 1 sida

  • s. 22 …ocles. Jo. Baazius. Andr. Buræus. Johan. Buræus. Ms. Phil. Cluverius. Damianus à Goes. Andr. Frisius. Hugo Grotius. Sigism. ab Herberstein. Jo. Jonston. Paul. Jovius. Lomenius Briennæ Comes. Magnus Olai Islandus. Johan…

Svenska historien 8. (1838) · 1 sida

  • s. 106 …hofvets onåd. Den »Svenske Atlas,» eller den »Svenske Salomo» äro benämningar, som ofta på honom användas. Hugo Grotius kallade honom den största man på sin tid. Richelieu sade, »att Oxenstjerna var en outtömlig källa på goda r…

Lärobok i fäderneslandets historia (1845) · 1 sida

  • s. 277 …Christinas hof och bidrogo att utsprida hennes rykte för lärdom verlden omkring. Bland dessa voro den store Hugo Grotius, rättslärd, och Renatus Cartesius, filosof. Den sednare dog i Stockholm och är begrafven i Adolf Fredriks k…

Svenska historien 14. (1846) · 1 sida

  • s. 108 …a vcllenskap införa studium af de egenteligen götiska elier germaniska lagarna, var på sätt och vis den store Hugo Grotius med afseende på Holland, och sedermera tysken Conring och näst honom och nästan samtidigt med honom svensken…

Folkskrifter n:o 31-50 (1855-57) (1857) · 1 sida

  • s. 289 …ghet, under denna räntfulla och bedrägliga tid. DOrenz ftjernas öjmerlägfenhet war ocfå ertänd i hela Curopa. Hugo Grotius anfåg honom för famtidens ftörjte man; poljfa fiorfonfleren Lubomirffi tallade honom en preft utan preftwigni…

Anteckningar om svenska qvinnor (1864) · 1 sida

  • s. 348 …Maria, upptaga vi bland svenska qvinnor, emedan hon var gift med den store rättslärde och latinske skalden Hugo Grotius, som 11 år var svensk minister i Paris. Hugo Grotius blef i Holland dömd till lifstidsfängelse, men räddad…