Tillbaka Read Runeberg

Allmänna konst- och industriutställningen i Stockholm 1897. Revy i bild och ord

Originalsida 116
Originalsida 116
Originalsida 116
Originalsida 117
116–117

Sida 116

Utställningens öppnande af A. H—m

honom skulle vara en forlust att, för den ringa entré som kräfves, icke hafva tagit den i betraktande.

Samlingen i sin helhet sådan den vid oktober månads slut 1869 befanns, innehöll, utom dupletter 64,920 nummer indelade i 8 hufvudafdelningar: antikviteter, skulptur, vapen och tortyrredskap, konstafdelningen, konstindustriafdelningen, föremål till kyrklig och enskild andakts bruk, handskrifter och tryckta böcker samt diverse föremål. Dessa hufvudafdelningar voro ytterligare fördelade i 50 grupper efter olika arter. Som prof meddela vi bland våra illustrationer i detta häfte några nummer i de svenska samlingarna, hvilka samlingar vi och troligen äfven egaren önska måtte helt eller till största delen få förblifva en nationalegendom, inrymd och ordnad i den vackra villan.

Vi vika därefter rundt om villan och aflägga ett besök uti Amanuensen F. R. Martins utställnings paviljong uppförd i orientalisk stil efter ritning af arkitekten G. Wickman. Den innefattar en stor, samt mycket dyrbar och till en del äfven mycket sällsynt samling af föremål, som den trägne forskaren lyckats att med flit och kostnad samla under sina vidsträckta resor i Egypten, Turkiet, Kaukasus, Persien, Centralasien och trakterna mellan Kina och Sibirien. Bland märkvärdigheter må här endast nämnas ett arabiskt koranmanuskript från 1300-talet, ett armeniskt manuskript innefattande de fyra evangelierna och förskrifvande sig från 1400-talet, samt en samling sånger på pergament och koran manuskripten från samma och följande århundrade. En persisk bordduk från 1700-talet och en dito bönmatta från samma tid. Ett kuddöfverdrag från 1600-talet. Två persiska mattor eller rättare fragment af sådana från Isphahan från 1500-talet. En guldbroderad persisk bomullsduk från 1700-talet, samt en rysk altarduk af persiskt arbete från 1500-talet. En bit sammet, ett sammetstäcke, två sammets-kuddar samt guldinväfd sammet, allt från 1500-talet. Två bronsskålar från 1400-talet. Ett bäcken samt ljusstake och bricka, egyptiskt arbete från 1400-talet. Fragment af siden från Egypten från 900—11 oo-talet. Guldbrokad, kuddöfverdrag och sidenfragment från Mindre Asien från 1500-talet. Ett egyptiskt pennfodral från 1200-talet och ett annat från 1500-talet, samt två stora bronsbäcken och en ljusstake därifrån, förskrifvande sig från 1400-talet. En hop centralasiatiska och persiska, i jorden funna husgerådssaker från 1 r.te till I4:de århundradet. Persisk, inlagd metallskifva från I2:te århundradet och Egyptisk metallskifva från 1300— 1400 talet. Därjämte fajanser från 1400—1600-talet och en marmortafla från 1 ooo-talet, samt en ofantlig mängd andra saker, bland annat fönster och dörrar m. m. Undre våningen upptager mattor och fotografier från alla de platser, som af samlaren varit besökta. Utställningen är ytterst sevärd och rekommenderas på det högsta till allmänhetens besök.

Erån nedre våningen i Martinska utställningspaviljongen komma vi åter ner på planet bakom Industrihallen och passera Margarinfabriken Pcllcrin s utställningspa-viljong, en ganska nätt liten byggnad i trästil och af åttkantig form med trattformigt tak. Hvad därinom visas är det allmänt bekanta talgsmöret, som numera spelar en så stor röle i verlden och gör ett så stort af bräck i smörhandeln. Våra svenska margarinfabriker behandla lyckligtvis sin produktion så, att hvarken lukt- eller smakorganen däraf generas, hvilket däremot icke är fallet med den holländska produkten, hvilken icke blott smakar obehagligt i hög grad, utan luktar rent af afskyvärdt och har ett äckligt, gult, smutsigt utseende, hvaremot den svenska produkten, hvilken liksom den franska rikligen behandlas med mjölk, har samma utseende som smör, samt luktar och smakar så lika sådant, att man lätt kan taga margarinsmöret för ett 2:a äkta smör. Huruvida margarinsmöret, när det är af god kvalitet, är helsosammare eller skadligare än ett 2:a eller 31a natursmör, vilja vi lemna osagdt.

Vi kringgå Biologiska Museet, hvilket vi måste lemna oomnämndt såsom icke direkt hörande till utställningen, men hvilket likväl, om det beskrefves, skulle

Källa: Project Runeberg ·