Sida 171
Utställningens öppnande af A. H—m
kända och hvad de två senare beträffar, så öfverträffa de alla slags likörer i ren och fin smak, samt äro icke alls farliga att förtära i jämförelse med de söta och spritstarka likörerna, hvaraf Svenska Munklikörbolaget har ett fabrikat af god beskaffenhet i egen paviljong.
Importerade viner äro ej svenskt fabrikat och blifva således af oss icke omnämnda. De inhemska vilja vi däremot nämna några ord om. Vi veta, att i alla tider köpmännen ej blott brukat förfalska utländska viner, utan äfven tillverkat sitt eget behof af körsbärsvin, hvilket ofta var ganska godt och vanligen tämligen ofarligt att förtära, hvilket man däremot icke kunde säga om deras hemmagjorda portvin. Somliga slogo sig på att tillverka vin af inhemska bär och gifva dessa viner inhemska namn. Vi hade redan för 40 år sedan tillfälle att pröfva sådana viner och de voro ofta ganska goda. Då tog Liljeholmska bärvinsfabriken sin början och består ännu, samt har goda viner. Det sista af sådana bolag är väl Svenska vinfabriksaktiebolaget, som tillverkar ett Bordeaux- och Bourgogneliknande vin och äfven andra viner af svenska bär, och vi kunna försäkra, att dessa viner äro goda. Men där finnes äfven andra fabriker för viner af bär, såsom t. ex. Ahlbom & Co., A. T. Hök, A. von Post, Xordiska champagneaktiebolaget, Wilhelm Ramstedt, A. J. Setterberg & Co., C. A. och I. M. Widborg. Det tyckes således som om våra inhemska bärviner skulle vinna allt mer insteg bland svenskarne. De äro oftast fullt jämförliga med de bästa af de billiga utländska vinerna, hvilka merändels äro tillsatta med ämnen, hvilka äro ytterst skadliga för helsan. Man kan uti Ungern, Bulgarien, Krim,
Bessarabien och Kaukasus, Serbien, Italien, Frankrike och Spanien få mycket goda, ytterst billiga drufviner. Men, för att de skola stå transporten och hålla sig, måste de försättas med sprit och detta både förderfvar deras värde och ökar deras pris. Då nu transport och tullafgifter komma att läggas till inköpspriset, så blifva dessa viner ganska dyra. I Tyskland förbrukas mycket svenska bär för vinfabrikation, och därifrån få vi dem tillbaka under namn af franska viner och till högt pris. De svenska bärvinerna blifva därför bland de billigare de, hvilka smaka bäst, kosta minst och äro ej blott oskadliga, utan i de flesta fall helsosamma, om de njutas måttligt.
Utställningens förnämsta arkitekter. I. F. Liljeqvist. (»Gamla Stockholms» skapare).
En dryck, som ännu icke fått insteg i Sverige, men som framför alla andra förtjenar att få det, är den så kallade »Cidern», hvilken beredes af vilda och odlade äpplen, helst något sura sådana. Denna dryck är så godt som alkoholfri och alls icke rusande, samt är lifvande, svalkande, läskande och rent af helsosam. I England och Frankrike drickes lika mycket cider som vin och äfven i Rhenländerna är den mycket i bruk. Den Devonshire’ska är den, som är utan all jämförelse bäst och dess smak är liknande ett godt Rhenvin. Vi hafva sett cider vara utställd bland andra fabrikater bland bärvinerna, men vi kunna ej erinra oss hvar och af hvem. Det vore önskvärdt att cider, brygd efter Devonshiremetod, blefve införd i Sverige såsom
Källa: Project Runeberg ·
