Tillbaka Read Runeberg

Allmänna konst- och industriutställningen i Stockholm 1897. Revy i bild och ord

Originalsida 90
Originalsida 90
Originalsida 90
Originalsida 91
90–91

Sida 90

Utställningens öppnande af A. H—m

Den andra paviljongen, »den trondhjemske» med dess museum, visar till det yttre prof på norsk villastil och i den tredje byggnaden: Den norska »trämassepavil-jongen» hafva 18 utställare lemnat prof på alster af denna industri.

***

Vi skola nu flytta oss ett litet stycke närmare industrihallen till Trävaru- och exportföreningens skogsbiologiska och skogsutställning. Denna byggnad, hvilken vi förut framställt å sidan 48, är ganska märklig. Utförd efter ritning af arkitekten F. Boberg, ådrager den sig en välförtjent uppmärksamhet. Byggnadens väggar äro klädda med skifvor af bark samt spiller, och hufvudtrappan till ingången å gafveln är flankerad af två toureller af smala, obarkade spiror. De äro lindade med guirlander af granris samt försedda med en kupolformig betäckning däraf och mellan dem en af granrisguirlander uppburen krans af samma ämne. Tourellernas bas är däremot indelad i rutor af tätt intill hvarandra insatta tallkottar. Det hela gifver intrycket af en festligt smyckad, provisionel byggnad i en skogstrakt. Men låtom oss träda in och se, hvad som där bjudes på.

Kemisk-tekniska utställningen med hufvudrestauranten, sedd från industrihallen.

Inkomna finna vi, att byggnadens inre är i full harmoni med dess yttre. Stolpar, band, sträfvor, taksparrar m. m. äro af obarkadt rundvirke och väggytorna beklädda med näfver och indelade i fält medels påspikade, obarkade ribbor — en anordning, som tager sig rätt bra ut. Sedan man kommit upp på yttertrappan, leda tvänne trappor upp till ett par läktare, från hvilka man inkommer i andra afdel-ningen, men emellan hvilka läktare är ett sluttande jordplan, täckt med mossa, och hvilket höjer sig från nedre trapplanet upp emot motstående gafvel. Den lägre delen däraf är anordnad såsom en sank mark med grupper af de växter, hvilka där föra ett tynande lif, och därefter följer högre upp en torrare mark med jordmån passande för gran, hvaraf grupper å ömse sidor visas. Ännu högre upp är marken ännu torrare, och där är tallens hemvist, och det hela afslutas med ett väl utfördt, norrländskt

o

landskap med motiv från Ångermanland, utfördt af artisten Tirén. Afslutningen flankeras af tvänne timmer — på ena sidan ett furutimmer, hvars ålder går tillbaka till omkring 1550-talet, och på andra sidan ett grantimmer från 1750-talet. A de särskilda trädgrupperna äro fästade tvärgenomskärningar af timmer, växande på sådan mark, som där framträder, och under därför egnad årstid komma lefvande svampar att där anbringas. Denna framställning af den olika vegetationens framåtskridande och vex-ling är af stort populärt-vetenskapligt värde; och detta förhöjes ännu mera, genom

Källa: Project Runeberg ·