Sida 37
XXII
37
och forenar fin Ijål med huftrun genom den verklamma kårleken ; en karlek hvilken införes hos huftrun under njurander, och få blifva de ett, och då lyftar alt och hvart enda ting, i den enas kropp, til lit motfvarande i den an-dras krftpp. Detta år det lanfkylliga åktenfkaper, agnad åt tvånne makar; ty ifrån fka-pelfen år lå utledr, at alt hos mannen, lå val defs andeliga linne fom kropps linne, (kall hafva litt inbördes i Makans andeliga finne och kropps linne, och deraf iir, at åfven de min-fta delar hafva affeende til hvarandra inbördes, och vilja förenas. Ifrån et fådant affeende onh
ifrån
urfäktande och öfverfeende af barna - ålderns ("vaghet, oUunnoghet och yrlla. Olyckelige ch barn fom fakna en öm modeis eller qvinnas förforg'. livar droppa af deras tårar ar då et (tyng i en god nians hjerta. Tacka och o ma kon det år Eder vi i allmänhet hafva ct tackn för vårt milda finnelag , för vår ömhet, för vår kärlek och tilbakahåll i ftrånghet och vrede: förenen Eder med (huningen och Eder godhtt fkn 11 då aldrig förvandlas i tVagher, Edra l
Källa: Project Runeberg ·