Sida 11
LUNGORNA.
11
sålunda såsom en krigshär med tätt slutna leder uppställda ända från näshålan genom svalget och luftstrupen ned i dessa fina luftrörsgrenar, där deras så oändligt fina hår ständigt arbeta såsom vajande plymer eller sopande kvastar — huru man vill säga — för att hålla dammfritt i alla dessa luftkanaler, hvilka för sin förrättnings skull ständigt måste stå öppna.
Fig. 11. Lungorna med lungblåsor från en 11-årig gosse.
De finaste luftrörsgrenarna, som hafva en diameter af blott 0,1 mm. sluta i de kolfformigt bildade lungblåsorna, som hafva en diameter af 0,2- — -0,3 mm.
Kap. III.
Lungorna.
Lungan (pulmo) består af två likformiga hälfter, som sammanhänga med hvarandra endast genom luftrören (se fig. 10), hvarför man vanligen talar om »lungurna» (pulmones). Enhvar af dessa har form af en kägla med trubbig spets och upphvälfd underyta (bas). Denna form är betingad af formen på det rum, som innesluter lungorna. Detta har nämligen till sina väggar upptill och åt sidorna refbenen, hvilka upptill aftaga i storlek; men botten i brösthålan bildas af det uppåt hvälfda mellangärdet: främre väggen bildas af det mera platta bröstbenet, bakom hvilket dock blott obetydligt af lungornas främre tunna kanter skjuta fram (fig. 12 och 13). Lungornas mot h varandra vettande sidor (insidorna) äro äfven inhvälfda för att bereda rum åt det mellan dem sittande hjärtat (se fig. 13). Den högra lungan är delad i tre afdelningar eller flikar (lober); den vänstra i blott två.
Källa: Internet Archive ·
