Sida 15
BRÖSTKORGEN OCH ANDNINGEN.
15
Kap. IY.
Bröstkorgen och andningen.
Bröstkorgen.
Då, såsom vi nyss härofvan sade, lungorna icke kunna aktivt utvidga sig, måste de härtill få hjälp. Denna erhålla de af bröstkorgen, som kan utvidga sig medelst de på densamma fästade muskler, som kallas andningsmuskler. Då bröstkorgen utvidgar sig, d. v. s. ökar sin volym, måste lungorna följa med, icke därför att de äro sammanväxta med bröstväggarna, ty det äro de normalt icke, såsom vi förut sagt, utan därför att de ligga lufttätt intill dessa väggar.
Bröstkorgens väggar suga så att säga lungorna till sig och luften rusar genom sitt eget tryck in i lungorna, då luftförtunning i dem genom deras utvidgning äger rum. Man kan säga, att under inandning trycket på lungans utsida är lika med noll eller mindre än noll, d. v. s. negativt, medan det på lungans insida i luftrören är lika med den yttre atmosfärens.
Bröstkorgen är såsom bekant den öfre delen af bålen och bildas af de tolf bröstkotorna med de därvid fästade Fig. 15. Bröstkorgens nedre hälft med tolf refbensparen, af hvilka mellangärdet (1 — 8) och några mellanrefbensde sju öfversta paren (de s. muskler (8 — 10). k. äkta refbenen) gå fram till
bröstbenet, medan de fem nedersta (de s. k. falska refbenen) sluta med brosk, hvilka dock med undantag af de två nedersta förena sig med de andra refbenens brosk (se fig. 18). De öfversta refbenen täckas baktill af skulderbladen, hvilka genom nyckelbenen fästa sig vid bröstbenets öfre ända. Tomrummen mellan refbenen utfyllas af två lager mellan-refbensmuskler med snedställda trådar, af hvilka det yttre lagret drager refbenen uppåt, medan det inre lagret drager dem nedåt. Utanpå bröstkorgen sitta därjämte flera starka muskellager, synnerligen på ryggen, öfver hvarandra, bildade upptill af muskler, som komma från hufvudet, halskotorna, öfverarmen, skulderbladet cch nyckelbenen samt nedtill af muskler, som komma från bröst- och ländkotorna.
Källa: Internet Archive ·
