Tillbaka Read Runeberg

Läkarebok för alla : hälso- och sjukvårdslära i populär form

Originalsida 10
Originalsida 10
Originalsida 10
Originalsida 11
10–11

Sida 10

10

LÄKAREBOK FÖR ALLA.

bröstbenet, där den framför tredje bröstkotan delar sig i två grenar, en till hvardera lungan. Den består af 16 — 26 horisontalt öfver hvarandra liggande C-formiga broskringar, hvilkas öppning vetter bakåt mot matstrupen. De äro liksom hoptryckta med största bredden tvärsöfver, omkring 2 ctm., medan deras raka diameter är blott omkring 1,5 ctm hos en vuxen person. Denna luftrörets hoptryckta form, liksom det att broskringarna baktill äro öppna samt utfyllda med en mjuk vägg, bildad af bindväf och glatta muskeltrådar, motiveras däraf, att matstrupen behöfver plats för sin utvidgning, när en tugga passerar igenom den. Yid sväljandet lyftes äfven struphufvudet och med detta luftstrupen uppåt och framåt (såsom man kan känna på sig själf) för att gifva mera plats åt matstrupen. Det oaktadt kan man vid sväljandet af alltför stora kötteller brödstycken känna, huru dessa klämma mot luftröret och försvåra andningen. — Strupens insida beklädes af slemhinna, försedd med flimmerepitel.

Upptill, strax under struphufvudet sitter sköldkörteln på ömse sidor om strupen (se fig. 4, 5); den hör dock icke till andnings- utan till blodbild-

nings-organen*. — Sedan luftstrupen utgrenat sig till lungorna (se fig. 10), talar man om luftrör sgrenarna (bronkerna). Dessa äro i början

blott två, em för hvardera lun-

Fig. 10. Lungorna (c) hängande vid ^an’ a^ ^en högra är

luftröret (b) och struphufvudet (c). gröfre och kortare an den

Den högra lungan är något utviken för att visa luft- vänstra (se fig. 10); men så rörsgrenarnas ingång i dem. Den vänstra är öppnad. , x ..

snart de tradt in i lungorna upplösa de sig i allt flera och finare grenar såsom stammen på ett träd. Och såsom på det senare hvarje liten kvist slutligen ändar uti ett blad, så ända de finaste luftrörsgrenarna uti en lungblåsa (fig. 11).

Luftrörens ändamål är tydligt vis blott att leda luften in i och ut ur lungorna. De äro därför rätt enkelt byggda rör, hvilka dock

— likasom luftstrupen — i sina väggar hafva broskringar för att hålla rören ständigt öppna. Dessa ringar blifva dock i de finare luftrörsgrenarna, som hålla blott 1 — 4 mm. i genomskärning, ersatta af oregelbundet i den seniga väggen inströdda små broskskifvor. I de ännu finare grenarna under 1 mm. finnas icke längre några brosk.

— Slemhinnan bekläder luftrörens insida och är ända ned i grenar af y2 mm. diameter försedd med flimmerepitelceller. Dessa i milliontal befintliga lungornas goda väktare mot damm och smuts finna vi

* Se om dess byggnad och förrättning delen 6 sid. 41.

Källa: Internet Archive ·