Sida 37
SJUKDOMAR I STRUPHUFVUDET.
37
Farligast äro uti näsan ärter eller böner, som svälla genom att draga till sig fuktighet. I andra fall medför enligt regel den främmande kroppens utskafFande inga synnerliga svårigheter.
I mera sällsynta fall kunna främmande kroppar inkomma i näshålan från svalget eller utifrån genom en sönderskjuten eller sönderstucken näsa. För dylika fall måste kunnig läkare anlitas.
Kap. VI.
Sjukdomar i struphufvudet.
Dessa kunna hafva betydelse dels för andningen, eftersom luften måste passera genom strupen, dels för talet och sången, eftersom ljudbildningen sker i strupen.* ** För andningen få sjukdomarna betydelse först då strupen blir så igentäppt, att luften får svårt att komma fram; alltså behöfves härför en betydlig anatomisk förändring. För tal och sång få sjukdomarna betydelse, då ljudbanden icke kunna försättas i regelbundna svängningar. Härtill behöfves däremot ofta en ganska obetydlig anatomisk förändring. Ja ibland, då orsaken är nervös (förlamning), kan alls ingen sådan förändring ses i strupen.
Strupsjukdomarnas noggrannare undersökning blef möjlig för läkarne först på 1860-talet, sedan de tyska läkarne Turck och Czermak uppfunnit strupspegeln. Det är en liten rund, oval eller fyrkantig spegel af 2 till 3 centimeters längd och bredd, som införes i svalget och tryckes mot tungspenen i sned ställning, så att bilden af den nedanför liggande strupen faller snedt in i spegeln. Bilden reflekteras därför (såsom i en reflexionsspegel på ett fönster) snedt framåt, d. v. s. rakt ut genom munnen, så att den framför patienten sittande läkaren kan se bilden af ingången till luftstrupen, ifall nämligen nog ljus finnes i munnen och strupen. Men sådant finnes icke i den mörka strupen, om det icke genom en annan spegel kastas dit in. Därför har läkaren en dylik ljusinkastande spegel bredvid eller framför det öga, som han ser med.* Genom detta enkla men sinnrika in-
* För korthetens skull kalla vi här struphufvudet »strupen», ehuru under det senare namnet kan förstås både struphufvudet (larynx) och luftröret (trachea), innan detta delar sig till luftrörsgrenarna (bronkerna). (Jämför sid. 6 och följ.)
** En närmare beskrifning, förtydligad genom teckningar, på strupspegeln och dess användning läses i Hälsovännen 1888, n:o 6.
Läkarebok för alla 7.
4
Källa: Internet Archive ·
