Sida 70
3. Ungdomsperioden i Upsala och Stockholm
70 UNGDOMSPElilODBN I UPSALA OCH STOCKHOLM.
mörker.» Ett knylnäfslag träffade August Blanche, och han föll, och Geijer uppvaktades med sång af studenterna.
Nu skulle ett dylikt tal icke ens väcka uppseende. Då — säger Ridderstad — »fordrades mer verklig karakters-sanning, själsadel och mod att uppträda vare sig i tal eller skrift till det fria ordets rätt, än det i våra dagar kräfves till och med för att predika rent uppror I»
Upsala hade fortfarande sitt kära dam öfver sig. »Om Upsala» — skrifver Geijer 1836 — »har jag ej annat att säga än akademivakten i morgse: allt är tyst och stilla.» Och 1838 skrifver Kiellman-Göransson till Lénström: »Om jag frågade, om ideernas svartbäcksgubbar ännu kommit och brutit den eviga is, som ligger öfver tankens å i Upsala, så svarade du visst med ett dystert suckande: nehej 1»*
Snellman, som gästade universitetet 1840, yttrar sig äfven skarpt om den akademiska undervisningen. Åhörarne vid föreläsningarna utgjordes af ett fåtal; vetenskapligt intresse fanns det icke ett spår af; studierna bedrefvos som en mekanisk utanlexa. Särskildt talar han om den hederlige Grubbe, som fordrar att hans kollegier skola läsas från perm till perm, och med synnerlig ironi persifflerar han teologerna. »I en riktning, hvilken man kunde kalla den goda gamla skolastiska, verkar den teologiska fakulteten med herr Fahlcrantz i spetsen» — skrifver han. — »För dess Schibo-leth kan man anse förnuftets tillfångatagande inom det för all evighet gifna systemets gränser. — — Om en egentlig vetenskaplig inverkan, en sådan som manar till fri forskning, kan från denna sida icke blifva fråga.»**
Allt detta uttrycker äfven August Blanches mening. 1839 skrifver han i Freja med anledning af Eos, Lénströms nya tidskrift: »Om de akademiska institutionerna och deras koryféer icke kunna hindra personer att tänka och författa, göra de likväl allt för att hindra det tänktas och författades meddelande 'åt allmänheten.» Och med odeladt bifall citerar han nu ett stycke ur samma Eos, som handlar om akademien och dess lärare. Allt är mycket murket, förefaller det Eos, lifvet, föreläsningar, examina, disputationer. En del af dessa föreläsningar återkomma oförändrade år ut och år in, 30 à
* Kungl, bibliotekets autografsamling.
** Litteraturblad for allmän medborgerlig bildning (N:o 3, 1848): »Svenska Silhouetter» af Snellman.
Källa: Project Runeberg ·