Sida 73
3. Ungdomsperioden i Upsala och Stockholm
UNIVERSITETETS FLYTTNING.
73
öfva de en enda själsförmögenhet på de andras bekostnad. Och när denna examen är tagen och de fått dessa pappersmeriter, som höra dertill, och det andliga högmod, som ofta följer med på släpet, så tro de allting vara väl bestäldt och fullkomnadt, under det att den, som sannt älskar kunskaper och sträfvar dertill, vet att målet icke kan nås på denna sidan grafven och att ju mera man lär, desto mera får man se, huru litet man vet, och just denna ödmjukhet blir en eggelse och uppmuntran till inhemtande af vidare kunskaper och bildning.» (Andra hammarens prot. 15 maj 1868.)
Allt som i någon mån närmar honom till målet, universitetets flyttning, söker han ock att främja. Så till exempel helsar han en motion om att inrätta en lärostol i politisk ekonomi här i Stockholm icke blott såsom påkallad af ett allmänt kändt behof, utan såsom ett förebud till en högskola i hufvudstaden. »Redan vigtig i och för sig sjelf» — skrifver han —- »skulle en sådan anstalt blifva det ännu mera till sina följder. Den skulle varit första början till ett Stockholms-universitet i samma mening som Collége de France i Paris och Kings College i London, der föredrag hållas inom de grenar af menskligt vetande, som ligga vår tid närmast, af de ypperste, som de särskilda länderna ega inom hvarje vetenskap. Men tanken är så riktig och behofvet af ett universitet i hufvudstaden så djupt kändt, att om ej en ordentlig universitetsflyttning snart kommer till stånd, motionen (som afslagits) nog skall komma igen vid nästa riksdag och då med framgång.» (III. Tidn. N:o 30, årg. 1860.)*
Äfven när det är fråga om att i Stockholm inrätta en medicinsk fakultet, säger han i borgarståndet: ingen torde bestrida att en sådan är nödvändig, »utom möjligen någon dimfigur från Upsala». Ty — fortsätter han — kändt är »bemödandet i Upsala att nita sig fast genom katedrar, liksom man der murat sig fast genom hus».**
* Den 28 dec. 1865 utfärdades äfven inbjudning »till samlande af en fond för upprättandet af en högre bildningsanstalt i hufvudstaden», liknande Collége de France och Royal Institution. Inbjudningen var undertecknad: Gillis Bildt, K. A. Almgren, F. Th. Berg, C. G. Cervin, G. von Dtiben, A. H. Fock, S. Lovén, P. H. Malmsten, A. O. Wallenberg.
** 1859 väcktes bland annat följande motioner: af Anckarsvärd om inrättande af professioner i till den högre statsmannabildningen
Källa: Project Runeberg ·