Sida 26
Madaskan
förste förridare och hans kunglig höghet kronprinsens förste löpare; jag är något slägt med dem, och begge kalla mig för moster, och många andra komma med, och så kommer — socker i botten, herre — en vacker flicka, riktigt fin flicka, dotter till fanjunkar Stenberg på Andra gardet, fast nu ä’ begge föräldrarne döda. Hon kallar mig för moster, hon också. Sektern kunde just ta sig en sväng med, för det blir riktig musik, inga birfilare, utan två vid musiken. Jag ba’ håboist Lund komma med, men han ville ha fem riksdaler utom porter och varm mat. Men jag gaf honom sina fiskar varma, så nog fick han varm mat, men portern får han allt bestå sig sjelf.»
Hon gjorde ett uppehåll, hvilket Evers begagnade för att försäkra, att ingenting skulle hindra honom från att infinna sig. Derefter föll hon in med samma liflighet, ordande om anordningarna för den stora dagen. Silfver och duktyg »behöfde hon inte låna, gudskelof»; hon hade »om inte just så mycket som Strandlunds», dock mycket mer än mången »som primar med guldked om halsen och silfverhösken i kängorna» o. s. v. Ändtligen begaf hon sig af med samma raskhet i fötterna som i tungan.
Denna granne var på sin tid en märkvärdighet. Enka sedan tjugu år, hade hon varit gift med en simpel nummerkarl vid Andra gardet med namnet Flint, och man berättade mycket om henne från den tiden. Så hade hon mången vinternatt besökt sin man der han stod på post, iklädt sig hans pels, kask och gevär och postat, medan han gick hem för att värma sig. Vid ett sådant tillfälle öfverraskades hon af dåvarande kommendanten, den välbekante öfverste Dævel, under hans nattliga rond.
»Halt! Werda?» ropade hon oförskräckt och med färdigt gevär.
»God vän!»
»Framåt!»
»Besynnerligt!» mumlade Dævel för sig sjelf, i det han fortsatte sin ridt; »jag tyckte jag såg en kjol; men,» tillade den gamle fruntimmerskarlen, »den måtte jag ha sett i andanom.»
Efter mannens död höll hon någon tid krog, men slog snart in på motsatt väg och höll nu mjölkmagasin vid Tullgatan. Hon åtnjöt stort förtroende af många bättre familjer och var kommissionär för sådana, som behöfde låna i
Källa: Project Runeberg ·