Sida 388
En tredje vagn och strax derpå en fjerde kommo, stannade och höllo efter hvarandra.
Derefter blef det någon stund tyst på gatan.
Armand blef orolig och ämnade just fråga någon af kuskarne, hvem eller hvilka skulle åka i de fyra vagnarne, då porten till bankirens hus knarrade på sina gånghakar och tvänne betjenter i samma livré som den förste kusken utträdde på gatan och närmande sig den första vagnen, hvars dörr de öppnade.
Vår hjelte smög sig fram för att bättre kunna se, ty allt visade sig för honom som genom ett hvitt flor.
Han såg tvänne personer uppstiga i den främsta vagnen. Den ene var en herre, hvars ansigte han ej kunde urskilja; men han tycktes ej heller mycket bemöda sig för att se det, emedan hans blickar uteslutande sökte den andra personen, en qvinna, som bar en hvit slöja, nästan lika lång som hon sjelf. Slöjan var likväl kastad bakåt, så att den föll ned på ryggen utefter kappan af mårdbrämad svart sammet.
Armand kunde följaktligen se profilen af damens ansigte, under det hon uppsteg i vagnen.
Armand såg, qväfde med möda ett utrop af bestörtning, som ville undfalla hans mun, och drog sig derefter hastigt tillbaka.
Från detta ögonblick såg han ingenting af hvad som vidare passerade. Det var först när den sista vagnen, efter att ha upptagit dem som skulle åka deri, körde från porten, som han någorlunda återkom till sig sjelf.
Hans öron följde ljudet af vagnarne, och snart följde äfven hans fotter samma väg som de.
Efter en kort färd stannade vagnarne framför ett större hus vid samma gata och icke långt ifrån Saint-Honoré. Armand nalkades den sista vagnen.
»Hvarför stannar man?» frågade han kusken.
»Man skall ju upp till mairen först,» svarade denne.
»Hvart faren I sedan?» sporde Armand.
»Till Madeleinekyrkan, kan ni väl förstå,» var kuskens något snäsiga svar; »men akta er för venstra hästen, monsieur,» tillade han, »ty han slår, och ni kunde råka illa ut för bakbenen.»
»Värre kan man råka ut för,» tänkte Armand, hvar-efter han gick förbi vagnarne, vek af åt venster in på rue
Källa: Project Runeberg ·
