Tillbaka Read Runeberg

Teaterstycken 1

Originalsida 142
Originalsida 142
Originalsida 142
Originalsida 143
142–143

Sida 142

142

EN TRAPPA UPP OCH Pa NEDRE huTTEN.

kravel. Jag har ingen tid att spilla bort på samtal med handtverkare och dylikt.

adolf. Hvilket föraktligt bemötande!

kravel (stolt). Nåväl! Är min gunsti herre inte sin fars son kanske?

adolf (blir het). Jo, min herre, och jag blygs inte öfver min far!

kravel. Stanna då qvar i hans verkstad eller res tillbaka till Göteborg. — Om ni har lust för arbete, skall jag ge er en rekommendation till handelshuset Rikson.

adolf. Det behöfs inte, jag kommer just derifrån; huset Rikson ämnade inställa sina betalningar.

kravel (spritter till, men söker dölja sin oro; han går förbi sin dotter fram till Adolf). Är det möjligt? (Högt.) När kom min herre till Stockholm ? adolf. För två dar se'n. kravel (för sig sjelf). Jag borde ha fått veta det i går. (Högt.) Det solidaste handelshus i verlden . . . det är endast förtal. (Till Adolf.) Och ni har förmodligen, för att hämnas . . .

adolf (med harm). Hal Det går för långt!

emelie (till sin far). För Guds skull, pappa!

kattklo (som nu inkommer). Ah! Dispyter här också!

noach. Tag min arm, din toka, och kom! (De gå ut.)

Källa: Project Runeberg ·