Tillbaka Read Runeberg

Teaterstycken 1

Originalsida 363
Originalsida 363
Originalsida 362
Originalsida 363
362–363

Sida 363

tkkdjk akt |sn.

363

(.Hillman går till sjunde och åttonde geisten och talar sakta med dem, hvarefter de framträda och utföra följande duett.)

Musiken af A. F. Randel.

han.

Låt mig uti ditt öga blicka! Ett råd jag söka vill deri: Hvad skall jag blifva, hulda flicka, För att din kärlek värdig blir Befall — jag trotsar stridens fara På ärans blodbestänkta stig.

hon.

Nej, krigare du ej får vara — Det är så farligt uti krig.

han.

Vill du, så skall poet jag blifva — Till molnen vill jag höja mig.

hon.

Dig ej med molnen införlifva, Om verkligt; jag skall bli hos dig.

han.

Mitt land jag då vill reformera Som patriot och publicist.

hon.

För att oss flickor recensera

En man behöfver ej bli publicist.

Det kan han nog förut, gudnås så visst.

han.

Låt mig uti ditt öga blicka 1 Ett råd jag söka vill deri: Hvad skall jag blifva, hulda flicka, För att din kärlek värdig bli?

hon.

Nå hör: som fågelns sång i skogen Mitt råd så lätt förklinga kan. Hvad skall du bli? Min vän, blif trogen — En svår befattning för en man Och läres ej så lätt, minsann.

Källa: Project Runeberg ·