Sida xii
Förord
existerar icke, och allt syntes mig tala för att en sådan skulle kunna erbjuda mycket af intresse. Min afsikt var alltså till en början att söka utreda den centrala regeringsordningens historia från Karl IX:s tronbestigning till regeringsformens tillkomst.
Det visade sig emellertid, att för en fullt klar uppfattning af denna periods organisationsarbete kräfdes en vida mera djupgående kännedom om dess historiska förutsättningar från de äldre Vasakonungarnes tidehvarf än den, som stod att vinna ur den hittills förefintliga litteraturen. Jag fann mig alltså nödsakad att ägna äfven detta tidehvarfs centralregering en undersökning efter de primära källorna. Men dessa befunnos snart innehålla ett så rikt material för frågans behandling, att det ej lämpligen kunde tillgodogöras inom ramen af en blott inledande öfversikt till Karl IX:s och Gustaf Adolfs förvaltningshistoria utan förtjänade ett omfattande och allvarligt studium för egen del, och så svällde undersökningen ut därhän, att den kunde framläggas såsom ett helt för sig.
Såsom afhandlingens titel angifver, är det centralregeringens organisation i dess historiska utveckling som jag sökt utreda. Regeringsmaktens författningsrättsliga omfattning så väl som det materiella innehållet i dess verksamhet ligga således utom ämnet och komma endast så till vida i betraktande, som det för klargörande af organisationens gestaltning är absolut oundgängligt. Ej heller faller det inom ramen för den sålunda begränsade uppgiften vare sig att åstadkomma fullständiga förteckningar på de personer, som tjänstgjort såsom centralregeringens organ, eller att skildra alla de olika sidorna af deras ställning, exempelvis de sociala och de ekonomiska. Jag har velat framställa styrelsens ordning, så vidt möjligt systematiserad och generaliserad, de allmänna reglerna för dess arbetssätt och för sammansättningen af dess organ samt dessas ställning, formerna för dessa organs verksamhet och speciellt för deras förhållande till konungen och deras samarbete sinsemellan. Det är alltså endast inom detta område jag haft att följa de förändringar, som inträdt eller planerats, och de nya principer, som trängt igenom eller framskymtat utan att förmå göra sig gällande.
Med hänsyn till denna fixering af ämnet har jag funnit mig nödsakad att i jämförelsevis ringa grad uppmärksamma en del af den centrala regeringen, som i viss mån intar ett särskildt rum: den högsta lagskipningen. Å ena sidan låter denna visserligen knappast alldeles afskilja sig från öfriga yttringar af den kungliga myndigheten, men å andra sidan förverkligas den dock väsentligen genom annorlunda konstituerade organ och i andra former än de, som gifva uttryck åt den allmänna riksstyrelsen, den hvilar äfvenså på andra rättsgrundsatser, och den måste följaktligen betraktas ur andra synpunkter. Till en dylik särskild parallell undersökning af den högsta lagskipningens utveckling har jag ej haft tillfälle. Min
Källa: Project Runeberg ·